https://www.mdu.se/

Denna studie behandlar vidareutvecklingen av en formsprutad plastdetalj för en handkontroll som ska underlätta för personer med nedsatt handfunktion att självständigt styra sjukhussängar. Arbetet genomförs mot bakgrund av ett ökat behov av miljömässigt hållbar produktutveckling och en identifierad brist på studier som kombinerar Design for Manufacturing (DfM) och Design for Environment (DfE) vid design av formsprutade komponenter. Målet har varit att optimera detaljens tillverkningsbarhet och miljömässiga hållbarhet genom att reducera antalet komponenter, anpassa designen för formsprutning och utvärdera materialval för både detalj och gjutform.

Syftet med arbetet är att färdigställa en hållbar och tillverkningsbar design av plastdetaljen genom att tillämpa designmetodiker med fokus på miljö, material och tillverkningsprocess. Arbetet utgår från följande forskningsfrågor:

• F1: Hur kan designen av en formsprutad detalj anpassas för förbättrad tillverkningsbarhet? • F2: Hur kan miljömässig hållbarhet förbättras genom design- och materialval i utvecklingen av en formsprutad detalj? 

Forskningsansatsen som tillämpats har varit deduktiv och forskningsdesignen är en fallstudie. Arbetet har delats upp i två faser: först en praktisk fas där CAD-modellen har modifierats med hjälp av DfM- och DfE-principer, följt av en teoretisk fas där materialval analyserats. Data har samlats in via litteraturstudier, simuleringar i CAD-program samt praktiska försök med formsprutning. Analysen har genomförts med hjälp av bland annat simulering, materialdatabasen Ansys Granta EduPack och en enklare innehållsanalys. 

Resultatet visar att antalet delar kunde minskas från fyra till en, vilket medförde en 75 % minskning av delar och 66 % färre nödvändiga gjutformar. Knapparna har integrerats i plastdetaljens kropp och etiketter har designats in i ytan för att underlätta användning. Materialet polypropen (PP) valdes till slut för plastdetaljen tack vare dess låga kostnad, lätta vikt, låga smältpunkt och goda miljöegenskaper. Gjutformar gjorda i materialet resin visade sig ha låg hållfasthet och även medföra svårigheter vid exakt tillverkning, vilket är en stor skillnad mot de mer konventionella materialvalen stål och aluminium.

Slutsatsen som kan dras är att plastdetaljens design har kunnat förbättras både funktionellt och ur ett tillverknings- och hållbarhetsperspektiv genom tillämpning av DfM och DfE. Arbetet visar att en kombination av designoptimering och miljöanalys är en effektiv metod för att utveckla formsprutade medicintekniska hjälpmedel som är mer lämpliga för masstillverkning och sjukhusbruk.

The wastewater sector contributes significantly to Sweden's total greenhouse gas emissions, and with continued population growth, the impact of municipal wastewater treatment plants will increase even further. Therefore, the connection between operating parameters and direct methane and nitrous oxide emissions from aerated and non-aerated bio basins has been investigated in this work. The gas concentrations were measured by applying the closed flux chamber method in combination with a Fourier Transform Infrared multigas analyzer (GT 5000 Terra) at Kungsängen’s wastewater treatment plant in Västerås. The most relevant operating parameters were chosen by the empirical Pearson correlation coefficients with data from the actual measurements and were further examined within a linear regression model. Based on the results of the model, an attempt was made to extend the findings from the measurement to a prediction of emissions for the entire year 2024. The results of the regression model showed that approximately                      and    were generated from the aerated basins in 2024. As temperature occurred to have a significant influence on the CH4 emissions from the regression model, the linear regression was repeated without considering the temperature, which led to   . Furthermore, the annual emissions of Kungsängen’s wastewater treatment plant were determined again by using the Tier 1 estimation approach of IPCC leading to ranges from    to    as well as from    to   . In comparison with the results from the linear regression model, it showed that nitrous oxide emissions lie within this range. However, there are several reasons for 2024’s CH4 emissions to be out of that range. Based on these findings and further measurements to be carried out in the future, a more reliable and accurate approach to estimating or predicting emissions can be developed than the IPCC approach.

Methane (CH₄) is a major greenhouse gas whose global warming potential greatly exceeds that of carbon dioxide (CO2). Wastewater treatment plants (WWTPs) represent notable sources of low-level methane emissions that are difficult to mitigate through conventional treatment processes. This research explores photocatalysis as a sustainable and energyefficient method for methane decomposition under ambient conditions. Two metal oxide photocatalysts, titanium dioxide (TiO₂) and zinc oxide (ZnO), were evaluated under ultraviolet (UV) irradiation to determine their effectiveness in degrading methane. Experimental trials using air with approximately 2 ppm CH₄ indicated negligible methane conversion under the applied conditions, suggesting that enhancements in light intensity, reactor configuration, and catalyst modification are necessary. Furthermore, a feasibility assessment using Ag–ZnO photocatalyst data revealed a maximum instantaneous efficiency of 23.7 % under strong solar irradiation, with an average annual efficiency of around 5 %. While these results support photocatalysis as a viable pathway for methane abatement, challenges related to catalyst durability and overall efficiency currently restrict its application on a large scale.

Syftet med studien är att undersöka religionslärares upplevelser av religionskunskapsundervisningen i årskurs 4–6, med fokus på hur en respektfull och inkluderande lärandemiljö främjas. Vidare syftar studien till att analysera religionslärares arbetssätt och hur dessa påverkar undervisningens innehåll, elevers engagemang och elevers förståelse av religioner. Metoden som jag har använt i studien var semistrukturerade intervjuer med tio religionslärare. En kvalitativ metodansats genomfördes på samtliga intervjuer med religionslärare och en intervjuguide användes för att få fram intervjusvaren. Materialet tolkades med hjälp av innehållsanalys. Studiens resultat visar att religionslärare tycker att det är en glädje att ta del av elevernas tankar och idéer om de olika religionerna. Religionslärarna brukar samarbeta med övriga lärare för att utveckla undervisningen. Resultaten visar att lärare i religionskunskapsundervisningen tycker att det är intressant och roligt att undervisa i ämnet religion. Däremot upplever religionslärare att det finns utmaningar som de möter i undervisningen, detta påverkar lärarnas arbetsform och lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar även att tidsbristen utgör en utmaning i arbetet. Religionslärarna står inför didaktiska val som blir avgörande för elevernas kunskaper i religionsämnet. Det är betydelsefullt för elevernas lärande att religionslärare samarbetar med andra lärare i verksamheten.

Religionslärarna uppfattar religionsämnet viktigt och ser till att undervisningen väcker elevernas intresse och nyfikenhet genom bilder, tankekartor, filmer, aktiviteter och läroböcker.

Studiens syfte är att undersöka pedagogernas uppfattningar kring fenomenet digitalaverktyg. Detta görs genom en fenomenografisk inspirerad studie medsemistrukturerade intervjuer, där vi undersökt hur pedagoger ser på den nyareviderade läroplanen, begreppet skärmtid och hur de använder digitala verktyg i denpedagogiska verksamheten. I resultatet framkom det att digitala verktyg fortfarandeanvänds över hela den pedagogiska verksamheten och att det är lärarens roll somavgör hur digitala verktyg används i förskolan. Den nya revideringen om att ta bortdigitala verktyg som ett mål är något som uppfattas som positivt av pedagogerna,men samtidigt ser pedagogerna de digitala verktygen som ett bra komplement tillförskolan. Begreppet skärmtid ses som en risk från hemmet men ifrågasätts iförskolan eftersom skärmar kan också användas utifrån ett pedagogiskt syfte. Studiens slutsats är att fenomenet beskrivs på motsägande sätt, antingen som etthinder för barnens utveckling eller som ett stöd till den pedagogiska verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares perspektiv på språkutvecklande arbete i utemiljön med fokus på flerspråkighet. Tidigare forskning visar att utemiljöns potential för språkutveckling har fått mindre uppmärksamhet än inomhusmiljön. Med ett sociokulturellt perspektiv lyfter vår kvalitativa studie, som är baserad på semistrukturerade intervjuer, fram att transspråkande är att föredra. Studien visar att ett närvarande förhållningssätt krävs för att bedriva språkutvecklande arbete i förskolan. Studien synliggör även en kultur på förskolan som respondenter uppger att de vill bryta, samtidigt visar studien ett behov av kompetensutveckling inom området. Utemiljön beskrivs inte endast vara en förutsättning för språkutveckling, utan även som ett stöd för organisatoriska faktorer.

Det är tydligt i läroplanen för förskolan Lpfö18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet i förskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. Läroplanen innehåller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur måltidssituationerna ska användas på ett pedagogiskt sätt. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda på hur förskollärare använder måltidssituationerna pedagogiskt. Vi har därför genomfört 8 deltagande observationer på två olika förskolor med fyra förskollärare under både lunchtiden och mellanmålet i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna använder måltiderna som utgångspunkt i lärande kring hållbar utveckling, barns sociala färdigheter samt språkutveckling. Studien har analyserats utifrån socialkonstruktivismen som teori med centrala begrepp. Studiens slutsats är att förskollärarens kompetens och egenskaper är avgörande för att skapa undervisningstillfällen under måltidssituationen, där barnen är delaktiga.

The purpose of the study is to deepen knowledge about preschool teachers' work with reading aloud in preschool with a language development purpose. In this qualitative study, we have used semi-structured interviews. We have interviewed nine preschool teachers from different preschools and gained insight into their work with reading aloud. The theoretical starting point of the study is based on a sociocultural perspective. The study has been analyzed with a phenomenographic approach because we want to examine variation in preschool teachers' perceptions of reading aloud. The results show that preschool teachers use several different strategies to engage and increase children's participation during reading aloud. The preschool teachers adapt the content of the books for reading aloud sessions to the level of the children's groups. The preschool teachers use tools and create enjoyment through aesthetic forms of expression. However, there are factors that affect how reading aloud is planned and produced, in relation to the size of the children's group and language variations.

Studien syftar till att undersöka de variationer som finns i förskollärares sätt att uppfatta och erfara fenomenet rörelse i relation till de yngsta barnen, samt att synliggöra hur uppfattningarna påverkar utformningen av den dagliga utbildningen. Studien har använt sig av en fenomenografisk ansats och genomfört sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på fyra uppfattningar av fenomenet rörelse i förskolan i relation till de yngsta barnen: förskollärarnas förhållningssätt, didaktik, miljö och material samt barns förutsättningar och behov. Studiens slutsats är att dessa uppfattningar påverkar hur rörelse uttrycks i den dagliga utbildningen. Studien visar på att barns tillgång till rörelse styrs av förskollärares inställning och understryker vikten av reflektion, samsyn och strategier för att säkerställa likvärdiga möjligheter för alla barn.

Nitrous oxide (N₂O) emissions from wastewater treatment plants represent a significant contribution to greenhouse gas emissions and are strongly influenced by biological nitrogen removal processes and operational conditions. This thesis investigates the occurrence and drivers of N₂O emissions at Henriksdal wastewater treatment plant in Stockholm, Sweden, through a comparison between a membrane bioreactor (MBR) line and a conventional activated sludge (CAS) line. Two monitoring scenarios were evaluated: Scenario A representing the baseline sensor placement used at the plant, and Scenario B involving relocation of sensors to assess the influence of monitoring location and potential emission hotspots. Continuous water-phase N₂O measurements were conducted in both treatment lines. N₂O emissions were quantified using gas–liquid mass transfer modelling based on the Unisense methodology and expressed as emission factors relative to influent nitrogen load to enable direct comparison between the treatment lines. The monitoring was complemented by grab sampling of key nitrogen species, including ammonium, nitrite, nitrate, phosphate, and volatile fatty acids. In addition, historical data from the CAS line were analysed, including both gas-phase and water-phase N₂O measurements together with corresponding operational parameters, to evaluate their impact on emission dynamics. Under Scenario A, the emission factor for the CAS line was higher than for the MBR line, and the CAS line also exhibited greater temporal variability and higher emission peaks. Following sensor relocation in Scenario B, substantially lower emission factors were obtained for both treatment lines, demonstrating the strong influence of sensor placement on calculated emissions. Variations in ammonium load, dissolved oxygen availability, and aeration conditions were identified as key drivers of N₂O formation. Finally, an energy assessment showed higher specific energy consumption for the MBR line compared with the CAS line, indicating differences in energy demand between the two treatment technologies.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna ser på maktrelationen mellan pedagog och barn och hur det påverkar barns inflytande och delaktighet i förskolan. Fokus ligger på hur pedagogerna tar ställning till barns spontana idéer och intressen i vardagen. Eftersom pedagoger kan möjliggöra eller hindra barns delaktighet och inflytande beroende på hur de arbetar. För att få fram detta utfördes semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat har sedan analyserats mot Shiers delaktighetsmodell, där vi har använt oss av en tematisk analysmetod. Resultatet visar att pedagogerna anser att de styr och leder barnen. Det visar att maktbegreppet kan uppfattas hårt. Respondenterna anser även att delaktighet och inflytande är viktigt och att pedagogerna kan påverka och möjliggöra barns delaktighet och inflytande på olika sätt. 

Denna kvalitativa studie undersöker förskollärares uppfattningar och erfarenheter av arbete med flerspråkighet i förskolan. Syftet med studien är att analysera hur pedagoger beskriver flerspråkighetens betydelse, vilka strategier som används för att stödja barns språkutveckling, hur arbetet anpassas efter individuella behov samt vilka utmaningar och möjligheter som framträder i praktiken. Metoden bygger på semistrukturerade intervjuer med förskollärare från olika förskolor, vilket har gett oss en fördjupad förståelse för hur språkutvecklande arbete tar form i vardagen. Resultatet visar att flerspråkighet betraktas som en värdefull resurs, som stärker barns identitet, delaktighet och kulturella förståelse. Pedagogerna använder en bred repertoar av strategier – såsom högläsning, sång, bildstöd, digitala verktyg och smågruppsarbete – och anpassar sitt arbetssätt efter varje barns språkliga nivå. Samtidigt framkommer att arbetet ofta sker genom individuella initiativ snarare än genom gemensamma riktlinjer, vilket gör att flerspråkighetens potential inte alltid utnyttjas fullt ut. Studien visar även att pedagogerna möter återkommande utmaningar, framför allt i form av tidsbrist, brist på resurser och begränsad språklig kompetens. Trots detta framträder en stark vilja att skapa inkluderande miljöer där barnens språk används som broar mellan kulturer och som en källa till gemenskap och nyfikenhet. Vår slutsats är att flerspråkighet i förskolan ses som en pedagogisk tillgång, men att dess fulla potential kräver strukturellt stöd, gemensamma riktlinjer och kollegial reflektion för att kunna omsättas i en långsiktig och inkluderande praktik.

Syftet med studien var att ta reda på hur flerspråkiga barn blir inkluderade iförskolans språkmiljö. Det är en kvalitativ studie där vi har samlat in datamaterialetmed semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för studien.Studien har utgått från socialkonstruktivistiska teorin med hjälp av centrala begreppfrån teorin. I resultatet synliggörs det att respondenterna har använt olika arbetssättsom individuella anpassningar och barns modersmål som språkverktyg för att skapaen inkluderande språkmiljö för de flerspråkiga barnen. Det synliggjordes attspråkmiljöerna utformades även med bildstöd och böcker samt att barnen harinflytande över sin språkmiljö, vilket inkluderade de flerspråkiga barnen. Resultatetlyfter även fram utmaningar som stora barngrupper och tidsbrist för att kunna skapaen inkluderande språkmiljö. Slutsatsen är att studiens deltagare använder sig av olikaarbetssätt och föremål för att skapa en inkluderande språkmiljö för flerspråkiga barn.Dock finns det utmaningar med detta som stora barngrupper och tidsbrist.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter av hur tydliggörande pedagogik kan användas i förskolan för att främja inkludering och bidra till en likvärdig utbildning. Utgångspunkten var ett behov av ökad kunskap om hur arbetssättet praktiseras i vardagen. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare analyserades med inspiration från kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att tydliggörande pedagogik enligt respondenterna är ett inkluderande arbetssätt som skapar struktur, förutsägbarhet och delaktighet för alla barn. Genom visuella och språkliga redskap kan förutsättningar ges för att stärka barns förståelse och självständighet. Samtidigt framkom utmaningar kopplade till tid, kompetens och organisation. En av dessa utmaningar var att förskollärarna ansåg att de erbjöds för lite utbildning inom TAKK. Slutsatsen är bland annat att arbetssättet kan bidra till ökad likvärdighet när det förankras gemensamt i arbetslaget. 

Studien syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg i ljuset av läroplansförändringar 2025. Ett explorativt urval användes och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades genom tematisk analys och tolkades med stöd i centrala begrepp från Aktivitetsteorin. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker två skilda förhållningssätt till digitala verktyg: ett positivt när verktygen används med ett pedagogiskt syfte, och ett negativt när användningen reduceras till passiv skärmtid. Vår slutsats är att förskollärarna förhållningsätt påverkar hur de väljer att använda digitala verktyg efter läroplansförandringar. Studien identifierar även flera spänningsfält, bland annat hur digitala verktyg ibland används som ersättning vid personalbrist, samt hur varierande digital kompetens inom arbetslaget kan skapa skillnader i arbetssätt.

Denna studies syfte är att undersöka och få djupare förståelse av vakenvilans innebörd i förskolans utbildning ur förskollärares perspektiv. Detta görs genom att undersöka hur förskollärare ser på och förhåller sig till vakenvilan utifrån förskolans helhetssyn samt vilka pedagogiska ambitioner de uttrycker. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I studien används en hermeneutisk tolkande ansats för att skapa förståelse för det som undersöks. I resultatet framkommer att förskollärare betonar omsorg men att vakenvilan samtidigt uppfattas som ett potentiellt tillfälle för utveckling och lärande. Slutsatsen för studien är att det finns en tradition och rutin om vakenvilans praktik i förskolan som begränsar en vakenvila där helhetssynen tas i beaktning.

This paper asks how practices become knowable in empirical research. Practice theories conceive of social life as organised through nexuses of doings and sayings, but studying those nexuses requires representing them. The resulting tension – how to make practices visible without reducing them to representations – defines the epistemic challenge of practice-based enquiry. Drawing on Dimitri Ginev’s hermeneutic theory of social practices, I develop ‘practice hermeneutics’: an interpretative framework that clarifies how researchers might disclose practices by interpreting their traces. This approach explicates the hermeneutic movement between familiarity and articulation – the circle through which practices become intelligible – and proposes standards of disclosive adequacy for empirical work. By showing how enquiry itself unfolds within the same world of practices it seeks to understand, the paper advances a hermeneutic foundation for practice research and invites further exploration of its methodological implications.

This thesis investigates how the operation of Turbine 6 at Mälarenergi has changed after a large underground hot-water storage system was put into operation. The storage makes it possible to store heat when the demand is low and use it later, which reduces the need to adjust the turbine’s load in real time.

The purpose of the study is to examine how the turbine’s operating patterns, average output, efficiency, and role in the electricity and reserve markets have been affected by the introduction of the heat storage system.

The work is based on a comparison of operating data from before and after the storage was activated. The analysis includes start and stop frequency, electricity and heat production, efficiency, and how much of the available energy was not used.

The results show that the turbine now runs more steadily and needs fewer starts and stops. Both electric and heat output have increased, and the turbine’s efficiency has improved. The amount of unused energy has also decreased, which means the turbine is used more effectively.

Overall, the study shows that the heat storage has made the system more flexible and efficient. Turbine 6 can operate closer to its optimal load, while Mälarenergi gains better opportunities to adjust production according to changes in electricity prices and heat demand.

Estimations of panning attributes are an important feature to extract from a piece of recorded music, with downstream uses suchas classification, quality assessment, and listening enhancement.While several algorithms exist in the literature, there is currently no comparison between them and no studies to suggest which one is most suitable for any particular task. This paper compares four algorithms for extracting amplitude panning features with respect to their suitability for unsupervised learning. It finds synchronicities between them and analyses their results on a small set of commercial music excerpts chosen for their distinct panning features. The ability of each algorithm to differentiate between the tracks is analysed. The results can be used in future work to either select the most appropriate panning feature algorithm or create aversion customized for a particular task.

This paper introduces a text-based, domain-specific language (DSL) for audio sample manipulation and playlist-based granular synthesis, embedded within the Cycling '74 Max \texttt{v8ui} environment using the mgraphics system, supporting real-time control and live coding. The interface enables command-line interaction with large-scale local audio corpora organised on a 2D self-organising map (SOM). It employs LISP-inspired prefix syntax and nested expressions, enabling performers to navigate and manipulate audio material through gesture-based control. The system emphasises modularity and customisation, enabling each musical gesture to be independently timed, chained, or sequenced, whilst supporting interaction models based on path-finding, spectral feature and metadata attribute filtering, and stochastic and probabilistic variation. This paper outlines the system’s architecture and influences, describes its core syntax and behaviors, and discusses implications for future developments in live coding design.

This paper documents the deployment of a mobile, web-based, real-time distributed reverberation chamber named the Auxtrument designed for a live concert setting. Rather than presenting a technical case study, the project is framed as an artistic and collaborative investigation into how networked audio systems can inform and transform musical composition and performance. In close collaboration with a contemporary orchestra, we composed two (2) site-specific works that utilise the inherent latency and uncertainty of WebRTC media streams over a mobile network as musical parameters. Through this process, we explored new aesthetic possibilities afforded by the system, foregrounding temporal instability and environment as integral compositional tools.

Bakgrund: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom utgör utmaningar inom demensvården. Symtomen påverkar patientens välbefinnande och hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsmiljö. En utökad förståelse inför sjuksköterskans erfarenheter är avgörande för att tillgodose personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med BPSD. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Tio vårdvetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med BPSD ligger till grund för resultatet. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad vård, samarbete i team och god kunskap är centrala faktorer för att vårda patienter med BPSD. Sjuksköterskorna beskriver att organisatoriskt stöd, fortbildning och tillräcklig bemanning är avgörande för icke-farmakologiska interventioner i vårdandet och för att välbefinnandet hos personalen. Slutsats: Fynden bekräftar vårdmiljöns centrala roll, understryker att personcentrerad vård är optimalt för patienter med BPSD samt att utbildning och fortbildning krävs för att säkerställa sjuksköterskornas välbefinnande i arbetet. Resultat visade att organisatoriskt stöd och tydliga rutiner ofta brister och att dessa är en grundförutsättning för att kunna utföra personcentrerad vård. Resultatet av denna allmänna litteraturöversikt kan bidra till ökad förståelse för hur vårdmiljö, utbildning och organisation påverkar förutsättningarna att tillämpa personcentrerad vård vid BPSD. 

This article examines Sami Said’s book Monomani (2013) with a focus on the intersection between narrative and cultural identity. Monomani is a seemingly autobiographical account of Sami’s struggle to write Said’s debut novel Väldigt sällan fin (2013). It takes the form of a letter to his friend Sara where he apologizes for withdrawing from her while finishing writing his book.

The analysis takes its departure from a dilemma that Said has described in interviews and radio programs: he writes to express his true self, liberated from a limiting and falsifying iden-tity imposed on him by others based on his ethnicity and religion; but when he writes about himself, he thereby also causes an inner division and a falsification of his own self. This dilemma is placed within a theoretical framework of narrative and cultural identity, focusing on the issues of authenticity and autobiographical narration. The theoretical discussion highlights, on the one hand, how authenticity in a both narrative and cultural context can be conceptual-ized in terms of what Mark Freeman and Jens Brockmeier have called narrative integrity, and, on the other hand, the critique of monological autobiographical identity both by autobiogra-phy scholar like Georges Gusdorf and Paul John Eakin and by theorists of selfhood like Judith Butler and Adriana Cavarero.

Based on these premises, the analysis of Monomani shows how Sami, the narrator of Mon-omani, achieves narrative integrity by disposing of cultural identity and attaining the identity of author but that he can do so only through a monological narration which refers back to his fictionalization of himself in Väldigt sällan fin and which severs the connection between life and narrative. In the second part of the analysis, it is then shown how Monomani undermines the validity of this monological account by thematizing the scenes of address that, according to Butler, structure self-narration. The analysis concludes by arguing that, through emulation of Gertrude Stein’s autobiographical writing, Said creates in his two books an integrated autofic-tional work where the positions of narrator and reader are doubled and fictionalized, whereby the dilemma of an alienating cultural identity is returned to its dialogical foundation and turned into an appeal for recognition of identity beyond social categorization.

Studien undersöker förskollärares och barnskötares uppfattningar om arbetet med flerspråkighet i förskolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys som metoder belyses hur pedagoger uppfattar sitt uppdrag att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Studien har analyserats utifrån den sociokulturella teorin med centrala begrepp inom teorin för att tolka pedagogernas erfarenheter. Resultatet visar att flerspråkighet ses som en naturlig och berikande del av förskolans verksamhet, men att arbetet också innebär utmaningar kopplade till tid, resurser och modersmålsstöd. Slutsatsen är att ett medvetet och reflekterat arbetssätt, där barns alla språk ses som en resurs, är avgörande för att skapa en inkluderande och språkutvecklande lärmiljö.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattningar om hur de anpassar undervisningen och ger stöd till barn som är i behov av särskilt stöd enligt styrdokument och andra lagstiftningar som förskolan ska följa. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att förskollärarna anpassar undervisning efter barngruppens behov, många anpassningar är gynnsamma för hela barngruppen även om de ursprungligen var för ett enskilt barn. Slutsatsen med studien är att förskollärarnas erfarenheter och attityder är avgörande för att kunna skapa anpassningar som gynnar de enskilda barnet och barngruppen.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar undervisning och hur undervisningen eventuellt skiljer sig åt beroende på barnets ålder och behov. Genom att intervjua sex förskollärare undersökte vi hur de utformade undervisning i förskolan och vilken hänsyn de tog till barns ålder och behov. Vi har utgått från läroplansteori i vår studie. Vårt resultat visar att förskollärare tar hänsyn till barns ålder och behov i utformandet av undervisningen. Det framgår i resultatet att förskollärare utgår från barns intresse. Undervisningen utformas utifrån projekt eller teman och undervisningen sker i mindre grupper. Vår slutsats är att förskollärare utformar sin undervisning utifrån sin tolkning av läroplanen. Där inkluderas ålder som en generell inramning för vad ett barns behov består av, men det är inte avgörande för undervisningens utformning. 

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete gällande att göra vårdnadshavare delaktiga i utvärderingen av förskolans utbildning. I förskolans styrdokument framgår att vårdnadshavare ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen. Det uppfattas en avsaknad av tidigare forskning kring detta ämne, vilket resulterat i studiens undersökningsområde. Den kvalitativa studien lyfter förskollärares perspektiv på sitt arbete kring att göra vårdnadshavare delaktiga i utvärderingen. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och resultatet har analyserats tematiskt med utgångspunkt i verksamhetsteorin. Resultatet påvisar hur förskollärare arbetar med vårdnadshavares delaktighet i utvärderingen på olika sätt. Det framkommer svårigheter och en osäkerhet hos förskollärarna gällande hur utvärderingsarbetet ska gå till och hur mycket vårdnadshavarna ska vara delaktiga. Studiens slutsats är att det är i samspelet mellan förskolans organisation, förskollärare och vårdnadshavare som möjligheten till vårdnadshavares delaktighet skapas.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare i praktiken arbetar och ges möjlighet att utforma en inkluderande verksamhet för barn med behov av särskilt stöd. Forskning och granskningar visar att förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd inte alltid är likvärdigt. En kvalitativ metod användes genom åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Materialet analyserades sedan med stöd av meningskoncentrering och tolkades utifrån ramfaktorteorin. Studien visar att förskollärare strävar efter att skapa en inkluderande lärmiljö där alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Inkludering möjliggörs genom små grupper, goda personalresurser, planeringstid och tillgång till externt stöd, som specialpedagog. Begräsningar uppstår vid stora barngrupper, personalbrist, tidsbrist samt varierande kompetensutveckling. Rektorns engagemang, kollegialt samarbete och vårdnadshavares delaktighet påverkar i hög grad möjligheterna till inkludering.

Vår slutsats är att förskollärares möjlighet att arbeta inkluderande formas av flera samverkande ramfaktorer. Goda organisatoriska och resursmässiga förutsättningar stärker det pedagogiska arbetet, medan brist på tid, personalresurser och stöd försvårar inkluderingsarbetet. Studien betonar vikten av kontinuerlig kompetensutveckling, tydligt ledarskap och nära samarbete med hemmet för att säkerställa att alla barn ges likvärdiga möjligheter att delta i förskolans verksamhet.

Studien syftade till att undersöka förskollärares uppfattningar om barns inflytande i förskolan och hur förskollärare arbetar för att möjliggöra detta i relation till stora barngrupper. Utifrån styrdokument som betonar barns rätt till inflytande och statistik om stora barngrupper finns begränsad forskning som studerat detta gemensamt. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet visar att förskollärare främst definierar barns inflytande som möjligheten att påverka sin vardag. Flera strategier används för att stärka barns inflytande och förskollärare är medvetna om olika faktorer som minskar barns inflytande. Stora barngrupper är en central påverkansfaktor och förskollärares kompetens lyfts fram som en viktig komponent för att möjliggöra barns inflytande. Slutsatsen är att barns inflytande begränsas av exosystemets organisatoriska ramar, men att förskollärares förmåga att tillämpa en variation av strategier, strukturera barngruppen, ha vetskap om påverkansfaktorer samt arbeta långsiktigt bidrar till att barns inflytande kan möjliggöras i stora barngrupper.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver och hanterar våldslek i förskolan. Våldslek definieras som lekar med inslag av kamp, brottning och symboliskt våld, som kan uppfattas både som utvecklande och problematiska. Studien utgår från Groos teori, där lek ses som träning inför vuxenlivet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med verksamma förskollärare och analyserats med tematisk analys. Resultatet visar att våldslek betraktas som en naturlig del av barns lek, där de bearbetar intryck, känslor och erfarenheter. Förskollärarna betonar vikten av vuxennärvaro, observation och vägledning för trygg och inkluderande lek. Kommunikation, reflektion och samarbete med vårdnadshavare framhålls som centrala strategier för att stödja barnens lek. Etiskt har studien beaktat frivillighet, informerat samtycke, anonymitet och konfidentialitets. Slutsatsen är att våldslek kan främja barns sociala och emotionella utveckling vid ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt.

Syfte med studien är att undersöka hur barngruppens storlek påverkar verksamheten i förskolan samt vilka ramar förskolan har att förhålla sig till utifrån barngruppens storlek. En kvalitativ metod användes i form av fem semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Studien har analyserats utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv där det synliggörs att strategier är avgörande för verksamheten samtidigt som det är utmanande att åstadkomma. Studien belyser Skolverkets riktlinjer som problematiska och svåra att följa utifrån ekonomiska aspekter enligt rektorerna. I resultatet framkommer att rektorerna som arbetar på kommunala förskolor hävdar att det enbart skett en förändring i vistelsetiden, medan rektorerna som arbetar på privata förskolor hävdar att det skett en förändring i både vistelsetid och barnantal. I diskussionen diskuteras om det kan finnas en påverkan i svaren utifrån om de är kommunalt anställda eller inte. 

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares roll och arbetssätt i att främja barns språkutveckling genom högläsning, samt deras uppfattningar om högläsningens betydelse och hur den fysiska och pedagogiska miljön möjliggör tillgänglighet till högläsning och stödjer barns språk. Studie bygger på en kvalitativa metodansats och är genomfört genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen inom perspektivet som stöd. Studiens resultat skildrar hur förskollärare förhåller sig till språkutvecklande arbetssätt där barnet står i centrum. Slutsatsen understryker förskollärarens medvetenhet i arbetet med barns språkutveckling, särskilt genom användningen av högläsning i förskolans vardag.  Resultatet beskriver hur förskolläraren förhåller sig till högläsning, den pedagogiska och fysiska miljön samt hur de inkluderar barnen i högläsningen. Flera av hindren för att ha högläsning var gruppstorlek, tid och tillgången till avskilda rum.

Studiens syfte är att undersöka hur föskollärare möjliggör för barns samspel i förskolan i relation till gruppstorlek. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att förskollärare möjliggör för samspel i förskolan på olika sätt där syftet styr. Förskollärare organiserar barngruppen på olika sätt i syfte att främja barns samspel. Resultatet visar även förskollärares olika beskrivningar av vilka förutsättningar som påverkar i arbetet. Slutsatsen i studien visar att gruppstorlek till viss del påverkar kvalién i samspel, däremot är det flera andra aspekter som påverkar samspel. Därmed bör flera aspekter beaktas när gruppstorlek och samspel diskuteras i förskolan.

Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur förskollärarutbildningen formade förskollärarnas kunskap och förhållningssätt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, medfokus på begreppen miljö och inkludering. Problemformuleringen i studien berörde förskollärarutbildningens brister gällande att förbereda förskollärarna för att arbeta inkluderande. Studien tog avstamp i Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv. En kvalitativ metod implementerades där sex semi-strukturerade intervjuer utgjorde dataunderlaget. Resultatet visar att förskollärarna har en vilja att arbeta inkluderande men att förskollärarutbildningen inte givit rätta förutsättningar för att kunna utföra ett kvalitativt inkluderingsarbete. Vår slutsats är att specialpedagogik behöver genomsyra flertalet områden i förskollärarutbildningen för att förskollärare ska vara bättre förberedda för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och vidare för att ha möjlighet att tillämpa kunskapen i undervisningen. Det framkommer skilda uppfattningar kring miljö och inkludering vilket påverkar arbetet med barn i behov av särskilt stöd. 

I takt med att barns psykiska ohälsa har visat sig öka i samhället, samt att ohälsan ökar bland lägre åldrar, syftade denna studie till att fördjupa förståelsen för förskollärares perspektiv på relationen mellan barns psykiska hälsa och deras lärande. Studien grundades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori. I resultatet framkom trygghet och relationsskapande som viktiga komponenter i främjandet av barns psykiska hälsa och lärande, samt att små barns hälsa är avgörande för deras kommande utveckling. Det är därför av vikt att pedagoger i förskolan är närvarande för att kunna synliggöra tecken på psykisk ohälsa hos barn. Andra påverkansfaktorer på barns hälsa och lärande är bland annat gruppstorlekar och stress. Studiens slutsats visade på betydelsen av tidiga insatser och dess viktiga funktion i främjandet av barns psykiska hälsa och lärande.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares uppfattningar av att använda barnens lek som metod för inlärning av matematik samt deras uppfattningar om sin egen roll i främjandet av barns matematikinlärning i leksituationer. Lek och matematik lyfts fram som viktiga för barns utveckling och lärande, dock är det mer otydligt hur undervisning bör bedrivas i relation till lek. Med inspiration av fenomenografin genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med förskollärare, där den lekresponsiva teorin användes med fenomenografin i analysen. Resultatet visar att förskollärare över lag uppfattar leken som en central och meningsfull metod som skapar gemensamt fokus. Samtidigt visar resultatet en variation av förskollärarnas uppfattningar kring sin roll i leken. Slutsatsen är att förskollärares engagemang och medvetenhet är avgörande för att lek framgångsrikt ska fungera som metod för matematikinlärning, samt betydelsen av kompetensutveckling kring hur lek och undervisning kan integreras för att främja barns lärande kring matematik.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare möjliggör för barn i behov av särskilt stöd att delta i förskolans undervisning. Av intresse är också vilka eventuella utmaningar de möter i detta arbete. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Studiens resultat visar att förtroendefulla relationer mellan barn och pedagoger, generella och individuella anpassningar samt tydliga och välkomnande lärmiljöer möjliggör barns deltagande. Samtidigt identifieras bristande kompetens och bristande organisatoriskt stöd som hinder för inkludering. Slutsatsen är att förskollärares förhållningssätt, kompetens och attityder är avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer. Genom att kombinera generella anpassningar med individuellt stöd samt främja samarbete inom arbetslaget, med vårdnadshavare och specialpedagoger, kan inkludering och lärande för alla barn stärkas.

Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning förskollärare använder sig av musik för att underlätta barns språkinlärning. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som grund, där centrala begrepp inom teorin används. En kvalitativ metod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare för att samla in data. Resultatet visade att musiken var ett viktigt redskap för språkutveckling såväl som barnens trygghet och gemenskap. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Musiken framstår alltså som ett mångsidigt pedagogiskt redskap i många av förskolans olika delar. 

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till Barnkonventionen och arbetar med barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans vardag. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Analysen utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Resultatet visar att förskollärare använder olika strategier för att möjliggöra barns delaktighet, men att arbetet också präglas av utmaningar som exempelvis personal- och tidsbrist. Slutsatsen är att förskollärare behöver vara lyhörda och medvetna om barns rättigheter för att alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares perspektiv på användningen av digitala lärverktyg för barns utveckling och lärande i förskolan, samt hur den reviderade läroplanen påverkat förskollärares arbetssätt med digitala lärverktyg. I studien användes en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades på olika kommunala förskolor. För att analysera resultatet användes det sociokulturella perspektivet. Förskollärarna i studien nämner flera positiva fördelar med användningen av digitala lärverktyg i förskolan, men även hinder och utmaningar som bland annat bristande digital kompetens och tidsbrist. I analysen framkommer det att digitala lärverktyg förstås och används som kulturella redskap och artefakter som förmedlar kunskap genom mediering. Resultatet visar på att förskollärarna anser att digitala lärverktyg i förskolan kan vara positivt för barns utveckling och lärande om de används på rätt sätt samt att de får rätt förutsättningar. I resultatet framgår det att förskollärarnas arbetssätt inte påverkats nämnvärt efter revideringen. Detta eftersom digitala lärverktyg används med ett tydligt pedagogiskt syfte. 

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier pedagoger i förskolan beskriver att de använder sig av för att ge flerspråkiga barn möjlighet till att använda och synliggöra sitt modersmål. För att få fram vårt resultat använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuade sju förskollärare. I analysen av resultatet använde vi oss av det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgick det att användningen av barns modersmål upplevs innefatta både möjligheter och utmaningar. Arbetet med flerspråkighet präglas av goda intentioner men också av olika förutsättningar, språkliga begränsningar och varierade inställningar bland vårdnadshavare. Slutsatsen vi kunde dra var att mycket av arbetet med flerspråkighet sker spontant och i stunden snarare än genom planerade pedagogiska strategier, vilket pekar på ett behov av att förskolor behöver ges bättre förutsättningar i form av tid, reflektion, resurser och kollegialt lärande. 

Studien undersöker hur förskollärare resonerar kring och arbetar med högläsning som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Studien utgår ifrån ekologisk systemteori och sociokullturell teori för att belysa organisatorisk nivå och socialt samspel och hur det påverkar högläsning. Genom sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare, som analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar att högläsning ses som central för barns språkliga, sociala och emetionella utveckling och används både planerat och spontant. Tidsbrist och stora barngupper utgör hinder för planerad högläsning. Studien visar att högläsningen har stor pedagogisk potential men behöver ges mer tid och medveten planering för att utnyttjas fullt ut. Analysen visar att högläsning formas utifrån olika nivåer, det direkta samspelet mellan barn och pedagog till organisatoriska ramar. Vilket leder till att högläsning både möjliggörs och begränsas av olika faktorer. 

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att genomföra fysisk aktivitet i förskolan i enlighet med läroplanens skrivningar. En kvalitativ studie genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet analyserades utifrån läroplansteori och centrala begrepp inom teorin. Av resultatet framkommer att förskollärarna ser sitt förhållningssätt och agerande som betydelsefullt för barnens möjligheter till fysiska aktiviteter. Förskollärarna bedömer även att de följer de riktlinjer som finns i förskolans läroplan gällande fysisk aktivitet. I resultatet redovisas de strategier samt utmaningar som förskollärarna uppmärksammar i realiserandet av fysisk aktivitet på förskolan. Av slutsatsen framkommer att fysisk aktivitet till stor del avgörs av förskollärarens engagemang och medvetna strategier för att inte reduceras till ostrukturerad utomhusvistelse om detta inte finns. Förskollärarnas förmåga att individanpassa aktiviteter möjliggör att barnen blir delaktiga i både planerade och spontana fysiska aktiviteter på förskolan.

Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hurförskollärare upplever och resonerar kring begreppen undervisning, kollegialt lärande,beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, samt undersöka mönster som framträder ideras resonemang. Studien genomfördes genom intervjuer med nio olika förskolläraremed varierande mängd praktisk erfarenhet. Resultatet visar att resonemangen ihuvudsak är likartade oavsett tidigare mängd erfarenhet. De skillnader som framkomhandlar främst om hur kunskapen önskas användas för den personliga utvecklingen.Slutsatsen i vår studie är att begreppens innebörd till stor del är bundna av sin kontextoch även får sin mening i de kollegiala diskussionerna där uppfattningen avförskollärarnas uppdrag konstrueras 

Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of Sweden’s most prevalent public health conditions, affecting approximately 500,000 individuals. The disease is chronic and progressive, and comorbidities such as cardiovascular disease, depression, and anxiety are common, contributing to reduced quality of life. An important part of treatment is physiotherapy, where the physiotherapist instructs and supports the patient in the use of breathing strategies to reduce dyspnea and facilitate daily activities. By applying a behavioral medicine perspective, such as the Transtheoretical Model (TTM), the physiotherapist can also promote adherence and long-term behavioral changes.

Aim: The aim of this study was to explore physiotherapists’ experiences of working with breathing exercises for patients with COPD.

Method: A qualitative design with semi-structured interviews was used. Seven physiotherapists from primary care and inpatient care were included in the study. Qualitative content analysis with an inductive approach was used as the method of analysis.

Results: The results are presented in the categories: application of breathing exercises in clinical practice, factors affecting patients’ motivation and adherence and challenges in using breathing exercises and future development opportunities. Within these categories, the physiotherapists’ experiences are described in six subcategories.

Conclusion: In this study, the results showed that breathing exercises are a key component in the treatment of patients with COPD, providing increased control, reduced dyspnea, and facilitation of daily activities. However, the effectiveness of these strategies depends on the patient’s motivation, correct execution, and continuous follow-up.

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Den ökande kulturella mångfalden inom hälso- och sjukvården medför både möjligheter och utmaningar. Transkulturell omvårdnad innebär att sjuksköterskan förstår och respekterar patientens kulturella värderingar, trosuppfattningar och vanor för att kunna ge kulturkongruent och personcentrerad vård.

Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv vetenskapliga artiklar – tio kvalitativa, en kvantitativ och en med mixad metod. Analysen utfördes med en modell för litteraturöversikt

Resultat: Fem huvudteman identifierades: språkbarriärer, kulturella utmaningar i omvårdnadspraxis, resursbrist samt relationsbyggande och kompetensutveckling. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i kommunikationen, etiska utmaningar och stress till följd av kulturella skillnader, men betonade samtidigt vikten av empati, respekt och kulturell medvetenhet i mötet med patienter från olika bakgrunder.

Slutsats: Transkulturell omvårdnad kräver tid, utbildning och organisatoriskt stöd för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda jämlik, trygg och respektfull vård. En stärkt kulturkompetens bidrar till förbättrad kommunikation, ökat förtroende och högre kvalitet i omvårdnaden.

Nyckelord: Erfarenheter, kulturkompetens, Litteraturöversikt, Sjuksköterskor, Transkulturell omvårdnad.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omdiskuterat samhällsproblem som har fördubblats under dem senaste 20 åren. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta erfar bristande kunskap, tidsbrist och emotionella utmaningar i mötet med patienter med psykisk ohälsa. För att kunna erbjuda en personcentrerad och återhämtningsinriktad vård behövs fördjupad kunskap om hur patienter själva erfar sin återhämtning. Syfte: Att skapa en översikt över patienters erfarenheter av återhämtning inom psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Analysen av dem elva artiklarna visade att återhämtning vid psykisk ohälsa är en individuell, mångdimensionell och icke-linjär process. Det framkom att återhämtning bör förstås som en holistisk process där individuella, relationella och socio-kulturella faktorer ömsesidigt påverkar varandra. Vidare resulterade i tre huvudteman: Den personliga betydelsen för återhämtning, Den relationella betydelsen för återhämtning samt Den socio-kulturella betydelsen för återhämtning. Slutsats: Återhämtning vid psykisk ohälsa är en dynamisk process som påverkas av individens inre styrkor, sociala relationer och yttre livsvillkor. För att stödja patienters återhämtning krävs att sjuksköterskor tillämpar ett personcentrerat och vårdvetenskapligt förhållningssätt med fokus på delaktighet, hopp och egenmakt. 

Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, erfarenhet, patientperspektiv, psykisk ohälsa, återhämtning.

Background: Language barriers in healthcare can negatively affect communication, patient safety, and treatment outcomes. For physiotherapists in primary care, where communication is central to rehabilitation, the use of interpreters can present both opportunities and challenges.

Aim: The aim of this study was to explore physiotherapists experiences of collaborating with interpreters in primary care.

Method: The study used a qualitative design with an inductive approach. Data were collected through ten semi-structured interviews with physiotherapists experienced in working with interpreters. The material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis.

Result: Three main categories were identified: the role and professionalism of the interpreter, conditions and challenges of different interpreting methods, and communication. Participants emphasized that interpreters with professionalism and competence are crucial for the quality of the encounter. The choice between on-site and telephone interpreting mainly affected the flow of the conversation and patient comfort. Communication was challenged by language limitations, cultural differences, and time constraints.

Conclusion: Physiotherapists experiences of collaborating with interpreters in primary care are influenced by several factors. Professional interpreters are preferred over ad hoc interpreters to ensure neutrality. On-site interpreters facilitate practical tasks, while telephone interpreters can enhance anonymity. Patients’ ability to make behavioral changes is affected by the support of both the physiotherapist and the interpreter, as well as individual factors such as self-efficacy and outcome expectations. Effective interpreter collaboration may be important for patient engagement and rehabilitation success.

Keywords: Physiotherapy, primary care, language barriers, healthcare interpreting