https://www.mdu.se/

Denna studie syftar till att undersöka skolbibliotekariers perspektiv på deras pedagogiska roll i skolverksamheten, möjligheter/utmaningar i det läsfrämjande arbetet samt syn på läsmotivation och lästrender hos gymnasieelever. Tre semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med fackutbildade skolbibliotekarier från tre gymnasieskolor i två kommuner. Därefter genomfördes en tematisk analys med utgångspunkt i Rosenblatts (1995) transaktionsteori och Guthries (2007) motivationsteori. Resultatet visar att skolbibliotekarier ser sig själva som en pedagogisk resurs och har en relationsskapande roll i arbetet att stärka läsmotivation, men att samarbetet med lärare samtidigt begränsas av tidsbrist, organisatoriska förutsättningar och otydliga roller. Skolbibliotekarierna ser även en nedåtgående trend i ungas läsning och en ökad efterfrågan på lättlästa och kortare texter. Samtidigt ses sociala medier som både ett hot och en drivande motivationsfaktor till läsning.

För nyutbildade lärare kan yrkets komplexitet upplevas överväldigande och många möter utmaningar med klassrumsledarskapet. Hur väl omgivningen förmår att stötta nyutbildade lärare i mötet med klassrummets verklighet, kan vara avgörande för den nyutexaminerades motivation att stanna kvar i yrket och trivas med sitt yrkesval. Syftet med den här studien var att undersöka nyutexaminerade grundskollärares upplevelser av klassrumsledarskapet, deras behov av stöd och handledning samt specialpedagogers perspektiv på detsamma och deras egen erfarenhet av att stötta lärarna.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tolv semistrukturerade intervjuer hölls med lika många lärare som specialpedagoger. Resultatet visar att de nyutbildade lärarna till stor del upplever klassrumledarskapet som utmanande och omfattningen av arbetsuppgifter som överväldigande. De visar på god självtillit i sin nya profession, men uttrycker en önskan och ett behov av mer handledning. Specialpedagogerna ser de nyutbildades styrkor, men är tydliga med att lärarna behöver stöd och handledning i sitt klassrumsledarskap. Den huvudsakliga slutsatsen och implikationen är att det behövs ett strukturerat handledningsstöd för att stärka nyutbildade lärares klassrumsledarskap. Handledningen behöver komma från både specialpedagoger och mentorer, men även i form av ett stöttande kollegium.

Uppsatsen är skriven inom området för den svenska gymnasieskolans värdegrundsarbete och skönlitteratur. För att bidra till området syftar uppsatsen till att undersöka på vilket sätt litteratur skriven av kvinnor under det moderna genombrottet kan användas i svenskundervisningens jämställdhetsarbete. Detta undersöktes genom att applicera Martha C. Nussbaums teori om den narrativa fantasin för att utforska den didaktiska potentialen hos litteraturen. De verk som analyserades i uppsatsen var ”Synd” av Amanda Kerfstedt, ”Aurore Bunge” av Anne Charlotte Leffler, ”Mässling” av Gerda von Mickwitz, ”Pyrrhussegrar” av Mathilda Malling och ”Ur mörkret” av Victoria Benedictsson. Analysen genomfördes genom en tolkning av novellerna med enskilda nedslag, där verken går i dialog med teori, bakgrund, tidigare forskning och styrdokument. Analysen visar att novellerna kan användas som utgångspunkter för diskussioner där eleverna får utmana sina etiska föreställningar genom att öva på igenkänning med hjälp av den narrativa fantasin. De främsta arbetssätten som identifierades var gemensamma diskussioner, utgå från eleverna erfarenheter, utnyttja den historiska kontexten, utforskandet av karaktärers livsöden samt ett kritiskt förhållningssätt till novellerna. Uppsatsen visar således hur novellerna på olika sätt kan belysa jämställdhetsfrågan från flera perspektiv genom en kombination av inlevelse och kritisk granskning.

Studien syftar till att undersöka hur normer och makt gestaltas i de skönlitterära verken Stöld, The Hate U Give och Hungerspelen samt hur verken kan användas i svenskundervisningen i relation till gymnasieskolans värdegrundsuppdrag. Studien utgår ifrån ett postkolonialt perspektiv med fokus på begreppen andrafiering och den subalterna rösten samt ett litteraturdidaktiskt perspektiv genom transaktionsteorin. Metoden är en textnära litteraturanalys där romanernas handling och berättartekniska strategier analyseras. Resultaten visar att samtliga verk gestaltar människor och grupper som marginaliseras i relation till dominerande samhällsstrukturer. Möjligheten att bli hörd påverkas av normer och maktrelationer. Studien belyser även att verken har en stor litteraturdidaktisk potential genom boksamtal, störande litteraturundervisning och tematisk litteraturundervisning. De kan användas för att diskutera demokrati, identitet, normer och mänskliga rättigheter i svenskundervisningen. En slutsats är att skönlitteratur kan fungera som en viktig del i skolans värdegrundsarbete men att litteraturens potential är beroende av medvetna didaktiska val och gemensamt meningsskapande i klassrummet.

Studien fokuserar på elevers deltagande vid utformningen av särskilt stöd. Studien tar avstamp i ett diskursteoretiskt perspektiv och syftet är att synliggöra diskurser om elevers deltagande vid utformningen av åtgärdsprogram. Underlag för analys har varit specialpedagogers och speciallärares utsagor gällande elevers deltagande vid utformningen av åtgärdsprogram. Dessa har samlats in genom en digital enkät med öppna frågor. Materialet har analyserats med kritisk diskursanalys som fokuserat på hur maktprocesser inom diskurserna påverkar elevens möjlighet till deltagande. Agens och positionering är centrala begrepp som ligger till grund för analysen. I studien identifieras fyra diskurser som var och en kännetecknas av olika sätt att förhålla sig till elevers deltagande. De centrala slutsatserna är att diskurserna har olika konsekvenser för elevers möjlighet att delta och att specialpedagoger och speciallärare behöver vara medvetna om att deltagande är en process som måste differentieras utifrån elevens vilja och förmåga.

Denna studie syftar till att sammanställa forskningsunderlag som kan bidra till en ökad förståelse för hur litteratururvalet och undervisningsmetoder påverkar gymnasieelevers motivation och möjlighet att utveckla litterär kompetens i svenskundervisning, i relation till läsningen. Den valda metoden är en systematisk litteraturstudie där sökord baserat på tidigare forskning genererade ett sökresultat om totalt 2034 artiklar. Av dessa bedömdes 15 artiklar relevanta för studien vilka sammanställdes och analyserades utifrån de teoretiska perspektiven litterär kompetens och motivation. Resultatet visar att gymnasieelever behöver erbjudas stöttning genom olika metoder för all typ av läsning i skolan samt ges möjlighet att läsa många olika typer av texter som de kan relatera till. Vidare behöver gymnasieelever även inkluderas i litteratururvalet av texter för att öka deras motivation till läsning generellt. Det sammantagna resultatet visar att både litteraturdidaktisk forskning likväl som styrdokument har ett starkt fokus på performanskompetens och eleverna drivs därför snarast av extern motivation. Genom att inkludera den konstitutionella kompetensen och literary transferkompetensen i större utsträckning skulle elevernas engagemang kunna öka och därmed drivas av intern motivation vilket ökar deras lärande. Undervisande svensklärare behöver vara medveten om att samt hur ungas läsvanor har förändrats i och med digitaliseringen. Mer forskning i detta ämne behövs för att öka förståelsen kring hur litteratururval och undervisningsmetoder påverkar elevernas motivation och förmåga att utveckla litterär kompetens.  

Vid skolfrånvaro samverkar många gånger flera olika yrkesgrupper för att främja elevens närvaro i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan specialpedagoger och vårdnadshavare kan se ut, samt ta reda på om och i så fall vilket stöd specialpedagoger och vårdnadshavare upplever att de kan behöva. Särskilt fokus läggs på att synliggöra specialpedagogens yrkesspecifika uppdrag i dessa processer då specialpedagogen är spindeln i nätet på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och tar sin teoretiska utgångspunkt i det relationella och kategoriska perspektivet samt begreppet KASAM, känsla av sammanhang. Genom individuella intervjuer undersöktes vilka förutsättningar för samverkan som finns och vad specialpedagoger respektive vårdnadshavare tänker kring elevens skolfrånvaro. Sex specialpedagoger och sex vårdnadshavare i sju kommuner i Mellansverige, deltog i intervjuerna. Resultatet visar att tillit och gemensam förståelse för elevens behov utgör grunden för en trygg skolmiljö. Specialpedagogens uppdrag handlar om att analysera hinder i lärmiljön på organisationsnivå och genom det relationella arbetet möta eleven behov (SFS, 2017:1111). Studien visade på att det finns ett behov av samverkan, där en inlyssnande röst för vårdnadshavarens behov är en viktig komponent vid skolfrånvaro. Tydlighet och struktur i organisationen framkom som en framgångsfaktor för både specialpedagoger och vårdnadshavare. En öppen och tydlig kommunikation är förutsättningen för en effektiv samverkan, särskilt för att bygga förtroende mellan specialpedagog och vårdnadshavare. Slutsatsen pekar på att specialpedagogens roll som länk och brobyggare är central för att skapa hanterbarhet i komplexa frånvarosituationer.

Övergångar mellan skolstadier innebär nya krav, relationer och lärmiljöer för elever och kan påverka både lärande och välbefinnande. Tidigare forskning och styrdokument betonar vikten av kontinuitet och samverkan vid övergångar, men forskning om övergången mellan årskurs 3 och 4 ur ett specialpedagogiskt perspektiv är begränsad. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur det förebyggande arbetet kring övergången mellan årskurs 3 och 4 ser ut utifrån rollen som specialpedagog. Studien undersöker hur specialpedagoger beskriver sin roll i övergångsarbetet, vilka möjligheter och hinder som framträder samt hur samverkan mellan olika professioner organiseras i samband med övergångar. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio specialpedagoger verksamma på grundskolor i en storstadsregion i mellersta Sverige. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att det förebyggande arbetet vid övergångar mellan årskurs 3 och 4 präglas av samspelet mellan samverkan, relationell trygghet och organisatoriska förutsättningar. Organiserade överlämningsprocesser, kommunikation mellan professioner samt relationsskapande insatser beskrivs som centrala faktorer för att skapa kontinuitet och trygghet för eleverna. Samtidigt framträder hinder i form av tidsbrist, otydliga strukturer och begränsade resurser. Resultatet visar även att informationsutbytet ofta fokuserar på individnivå och elever i behov av stöd, medan lärmiljö och undervisningsinnehåll på gruppnivå ges mindre utrymme. Studien visar att specialpedagogen har en sammanbindande och samordnande funktion mellan olika systemnivåer och professioner. Resultatet pekar på behovet av ett mer långsiktigt, strukturerat och förebyggande arbete där samverkan, kontinuitet och tydliga organisatoriska förutsättningar ges större utrymme i arbetet med övergångar. 

The aim of this study is to study the non-white characters’ experience in a world that caters towards whiteness and to do so through phenomenology. I will be doing this through the lens of phenomenology with Rimmon-Kennan’ s narratological apparatus as a method to help me figure out the character’s experiences. The study argues that there are several different aspirations out of reach for the non-white character due to the norm of whiteness and other intersecting problems such as poverty. Some of those unattainable ideals are: a carefree childhood, the ideal beauty according to society, and adoration from adults. The black children in the novel are treated and seen differently than lighter skinned and white children and experience a lot of unjust treatment in result. Some of the characters then depict a desire to be seen through blue eyes, with blue eyes and also to see others through that blue gaze. 

Undervisningen ska tillgängliggöras för elevers olika behov och förutsättningar. Dock förekommer det brister i arbetet och lärare uttrycker att de saknar tid och kompetens för att tillgängliggöra undervisningen. Ambitionen med denna studie är att bidra med konkreta verktyg till lärare som känner sig osäkra i tillgänglighetsarbetet.

Studien syftar till att bidra med kunskap om vilka anpassningar lärare, som aktivt arbetar med att tillgängliggöra undervisningen, beskriver att de gör på gruppnivå, för att så många elever som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell används som teoretisk utgångspunkt för att rama in den komplexitet som begreppet tillgänglighet rymmer i skolans värld.

Ett målinriktat urval gjordes och kvalitativa intervjuer genomfördes. Den insamlade datan analyserades i två steg. Det första steget bestod av en tematisk analys utifrån en induktiv ansats. I det andra steget analyserades resultatet utifrån en deduktiv ansats i relation till Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell och dess indelning av social, pedagogisk och fysisk lärmiljö.

Resultatet visar en lång rad beskrivna anpassningar som går att pröva och utvärdera på gruppnivå för att tillgängliggöra undervisningen. I resultatet framkom även att lärarnas reflektioner ligger till grund för de beskrivna anpassningarna. Då resultatet analyseras genom tillgänglighetsmodellen blir det tydligt att lärarna känner sig begränsade främst inom den fysiska lärmiljön.

Studiens resultat kan fungera som ett stöd för lärare då den bidrar med konkreta anpassningar som kan inspirera, prövas och utvärderas i undervisningen för att tillgängliggöra den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön.

Studien undersöker hur lärare från förskola till årskurs 9 arbetar med undervisning för ökad förförståelse som en förebyggande strategi för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, samt hur elever upplever att arbetet med förförståelse påverkar deras möjlighet att delta och lyckas. Bakgrunden är att bristande likvärdighet och sena insatser gör att många elever misslyckas, ett mönster som undervisning för elevers förförståelse kan bryta. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju lärare samt en gruppintervju med tre elever i årskurs 5. Som teoretiskt ramverk används KASAM, den proximala utvecklingszonen och scaffolding, materialet analyseras med tematisk analys. Resultaten visar att arbete med elevers förförståelse fungerar som förebyggande stöttning genom strategier som begreppsgenomgångar i liten grupp, bildpromenader och multimodala arbetssätt. Eleverna beskriver en tydlig förändring från att sitta passiva till att delta aktivt och en elev har på eget initiativ börjat använda förförståelse som en självständig strategi. Specialpedagogens roll framträder som central för att säkerställa att elevers förförståelse når de elever som behöver den mest, i linje med visionen om en skola för alla.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver och resonerar kring arbetet med gemensam högläsning i mellanstadiets undervisning samt hur de uppfattar att arbetssättet bidrar till elevers språkutveckling. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer med lärare analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att gemensam högläsning används som ett centralt arbetssätt i flera olika ämnen för att skapa förståelse och stödja elevers lärande. Lärarna beskriver att högläsningen bidrar till utveckling av elevers ordförråd, begreppsförståelse och läsförståelse samt möjliggör gemensamma samtal kring texters innehåll. Vidare framkommer att lärarens didaktiska val exempelvis organisering av högläsningen och val av texter, har betydelse för elevers delaktighet och språkutveckling. Studien visar sammanfattningsvis att gemensam högläsning kan förstås som ett viktigt ämnesövergripande och språkutvecklande arbetssätt i mellanstadiets undervisning. 

Denna semistrukturerade intervjustudie undersöker hur lärare i årskurs 4 beskriver sitt arbete med didaktiska val för att öka elevers läsmotivation. Studien visar tydligt på läsningens roll som en grundläggande förutsättning för elevers utveckling och lärande, samtidigt som den bör vara en källa till glädje. Mot denna bakgrund framträdde läsmotivationens roll i skolan som väldigt viktig, inte minst i årskurs 4, med hänvisning till resultaten i PIRLS 2021 och tidigare forskning. Vidare visar studien på tydligt stöd till att undervisning aldrig kan stöpas i samma form.

 Denna studie undersöker hur lärare som undervisar i årskurserna 4-6 använder högläsning i sitt klassrum. Studiens syfte och forskningsfrågor handlar om högläsningens betydelse och lärares planering i klassrummet. Studiens datainsamlingsmetod är en kvantitativ metod, i form av lärarenkäter. Det var totalt 34 lärare från årskurser 4-6 som besvarade enkäten. Resultatet visar att lärare använder högläsning i sitt klassrum regelbundet i olika ämnen, såsom svenska, engelska, SO och NO. Högläsning planeras olika beroende på elevgrupper där det skiftar mellan kunskapsnivåerna mellan eleverna. Studien visar även att högläsning påverkar eleverna positivt i arbetet med läsförståelse, utökad ordförråd, språkutveckling och läslust. Flera lärare nämnde att utmaningar som uppstår med högläsning är tidsbrist och svårigheter med elevernas engagemang. 

Det mesta av forskningen som finns i dag fokuserar på läsning framför skrivande. Klassrumsundervisningen, liksom specialundervisningen, i ämnet svenska tenderar också att fokusera mer på läsning än skrivande. Vår studie handlar därför om skrivning; hur skrivundervisning bedrivs i de lägre åldrarna samt hur elever med skrivsvårigheter kan stöttas.

Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av 6 klass- och ämneslärare samt 7 speciallärare. Med dessa intervjuer ville vi undersöka hur pedagoger beskriver de  arbetssätt de använder samt hur de beskriver stödet som ges till elever i skrivundervisningen. 

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i F–6 beskriver arbetet med elevers skrivutveckling, hur skrivsvårigheter uppmärksammas, vilka faktorer som påverkar utvecklingen samt vilka stödinsatser som används. 

Behovet av stöd i skolorna har ökat och resurserna räcker inte till i den mån eleverna skulle behöva stöttning. Både klasslärare och speciallärare känner en frustration i att se elever vars behov inte tillgodoses.

Studien visar på att ett stort ordförråd samt motiverade elever ökar chansen att skapa en lyckad skrivundervisning. Informanterna beskriver en skola där elever har väldigt olika förutsättningar. De kommer från vitt skilda hemförhållanden vilket gör att förutsättningarna vad gäller ordförråd skiljer sig åt. Våra informanter uttrycker även att elever läser mycket mindre nu än tidigare, vilket också minskar deras ordförråd och gör skrivandet mer problematiskt. Att motivera elever är betydligt svårare i dag än förr. De har mindre ork och är mer omotiverade till skolarbete.

På F-3 pratar informanterna mer om lågprocessnivåer som orsak till skrivsvårigheter. Där behövs god undervisning i att forma bokstäver, känna till kopplingen mellan ljud och bokstav, stavningssvårigheter och meningsbyggnad. På 4-6 däremot nämner de mer högprocessnivåer som anledning till svårigheterna. Där bör undervisningen fokusera på att hålla en röd tråd i skrivningen samt att komma på skrividéer.

Vår analys visar att cirkelmodellen var den modell som används mest frekvent i skolorna. God undervisning där kunniga pedagoger utgår från elevernas behov och intressen skapar goda förutsättningar för att eleverna ska lyckas med sitt skrivande, samt att pedagogen tar vara på alla undervisningstillfällen samt utnyttjar lektionstiden. Resultaten visar även att en framgångsfaktor i att eleverna ska lyckas med sitt skrivande är att motivera dem genom att utgå från deras intressen samt ha en mottagare.

Läsförståelsestrategier är verktyg som kan gynna eleverna för en ökad läsförståelse. Användningen av dessa kan se olika ut i praktiken. Denna studie syftar till att ta reda på om och hur läsförståelsestrategier används i undervisningen i årskurs F-3. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare som arbetar på lågstadiet på olika skolor deltog. Insamlingsmaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys där högläsning, enskild läsning och påverkan blev huvudteman. Resultatet visade på en hög användning av läsförståelsestrategier vid högläsning och en tämligen låg användning av strategierna vid enskild läsning. Vidare visade det sig att lärarna har en positiv inställning till att använda läsförståelsestrategier och att de ser en positiv påverkan på elevernas läsförståelse. Slutsatserna innefattar att användningen av läsförståelsestrategierna gör eleverna aktiva och engagerade i undervisningen men att lustläsning också ska få vara en del av undervisningen. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 beskriver sitt arbete med barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers förståelse för mångfald och kulturella skillnader samt hur de motiverar sina litteraturval. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamma grundskollärare. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys.

Resultatet visar att barnlitteratur ses som ett centralt verktyg i undervisningen, inte bara för att utveckla elevers läsförmåga utan även för att skapa förståelse för andra människors livsvillkor, perspektiv och erfarenheter. Särskilt högläsning och gemensamma textsamtal framstår som viktiga arbetssätt där läraren har en aktiv roll i att stödja elevernas tolkningar och förståelse. Lärare använder även litteratur för att synliggöra olika livssituationer och samhällsfrågor, men arbetet med mångfald varierar beroende på lärarens förhållningssätt, erfarenheter och didaktiska val.

Studien synliggör en spänning mellan ambitionen att arbeta inkluderande och risken för att reproducera stereotypa föreställningar genom vissa litteraturval. Samtidigt framträder identifikation och igenkänning som centrala faktorer för elevers engagemang och läslust, vilket påverkar lärarnas urval av litteratur. Arbetet påverkas även av praktiska förutsättningar såsom tidsbrist, tillgång till litteratur och behov av fortbildning.

Sammanfattningsvis indikerar studien att barnlitteratur har en viktig pedagogisk potential i arbetet med mångfald och kulturell förståelse, men att denna potential är beroende av hur läraren väljer, bearbetar och diskuterar texterna tillsammans med eleverna.

Den ökande digitaliseringen av skolans bedömningspraktik, i kombination med införandet avdigitala nationella prov, aktualiserar frågan om hur bedömningsformatet påverkar eleversmöjligheter att visa sina kunskaper. Syftet med studien är att undersöka om och hur elevernasresultat skiljer sig mellan analoga och digitala genomföranden av Skolverkets bedömningsstöd imatematik för årskurs 1, samt hur dessa skillnader kan förstås och vilka pedagogiska konsekvenserde kan få för bedömning och tidiga stödinsatser. Studien har genomförts med en mixed methodsansats där kvantitativa data från 85 elever i årskurs 1 vid en grundskola i två genomföranden avbedömningsstöd (analogt och digitalt) har analyserats statistiskt och kompletterats med kvalitativaintervjuer med undervisande lärare. Resultaten visar att elevernas totalpoäng i huvudsak ärjämförbara mellan formaten på gruppnivå, men att tydliga skillnader framträder på individ- ochuppgiftsnivå, där en majoritet av eleverna presterade lägre i det digitala formatet. Särskilt uppgiftermed flera delmoment och sekventiell presentation visade lägre resultat digitalt. Studien visar ocksåatt formatrelaterade faktorer såsom layout, navigering och möjligheten att användastödanteckningar påverkar elevernas arbetssätt och lärarnas möjligheter att tolka resultaten.Slutsatsen är att bedömningsformatet, analogt respektive digitalt bedömningsstöd inte kan betraktassom neutralt, utan utgör en del av bedömningens didaktiska och specialpedagogiska villkor. Dettainnebär att resultat behöver tolkas med hänsyn till om bedömningsstödet genomförts analogt ellerdigitalt vid beslut om stödinsatser och för att säkerställa likvärdiga och rättssäkra pedagogiska beslut.

Matematikängslan är ett förekommande fenomen bland elever i den svenska skolans högre årskurser. Begreppet beskriver känslor av stress, oro och obehag i samband med matematiska situationer och kan påverka elevers lärande negativt. Detta är särskilt problematiskt eftersom ett starkt självförtroende och ett intresse för matematik har visat sig vara betydelsefulla faktorer för goda prestationer i ämnet. Samtidigt är dessa förutsättningar inte självklara för alla elever, vilket gör matematikängslan till en viktig faktor att uppmärksamma i undervisningen. Det saknas insikter om hur denna matematikängslan uppstår. Syftet med denna studie är att synliggöra speciallärares perspektiv på matematikängslan i F-3. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts med 12 speciallärare som undervisar i matematik. Studiens resultat har analyserats utifrån ett bioekologiskt teoretiskt perspektiv då teorin ger en förklaring till hur matematikängslan kan påverkas av inre faktorer som motivation och intresse och yttre faktorer som skolan. Resultatet visar att speciallärare identifierar tidiga tecken på att elever kan utveckla matematikängslan i form av negativa attityder till matematik, bristande självförtroende, svaga matematikkunskaper samt undvikandebeteenden. Faktorer som beskrivs påverka om en elev utvecklar matematikängslan är lärarens undervisningsmetoder, grundläggande matematikkunskaper, inre motivation och intresse för matematik samt slutligen föräldrars negativa uttryck mot matematik. Enligt de intervjuade speciallärarna kan matematikängslan förebyggas genom god undervisning och genom att eleverna får lyckas i matematiken. För detta behövs en kompetent lärare men också möjlighet att ge eleverna tidiga insatser med hjälp av en speciallärare. Studien visar även på hur olika inre och yttre faktorer i ett barns liv kan påverka varandra och påverka en individs utveckling. Sammanfattningsvis visar studien vikten av att uppmärksamma tidiga tecken på att en elev kan utveckla matematikängslan och diskuterar hur specialpedagogisk kompetens kan bidra till att skolan förebygger att elever utvecklar matematikängslan.  

Denna studie genomfördes mot bakgrund av att elever i matematiksvårigheter ofta har svårt att förstå övergången från konkret till abstrakt tänkande i matematik, vilket kan leda till att de genomför uppgifter utan att förstå den matematiska innebörden. Syftet var att få fördjupad kunskap hur speciallärare i matematik, i årskurs 4–6, beskriver sitt arbete med att stödja elevers utmaningar i matematik, i samband med övergången från konkret till abstrakt tänkande. Vidare syftar studien till att belysa hur samarbetet mellan speciallärare och matematiklärare kommer till uttryck. För att besvara syftet genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med speciallärare i matematik. Resultatet visar att undervisningen behöver innehålla en medveten användning av flera representationer, såsom laborativt material, bilder och språk, för att fungera som en länk mellan konkret och abstrakt tänkande. Detta styrks av Bruners (1966) tre representationsformer, vilka stödjer elevernas utveckling mot ett mer abstrakt matematiskt tänkande. Slutsatsen är att samarbetet mellan speciallärare och matematiklärare är en viktig förutsättning för att möta elevernas behov och skapa en undervisning som stödjer deras matematiska förståelse.

Denna studie undersöker skillnader mellan pojkars och flickors skrivande i årskurs 5. Syftet är att analysera skillnader i textlängd, meningslängd, ordvariation, långord och stavfel. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 50 autentiska elevtexter från tre skolor i Västmanland. Resultaten analyseras utifrån ett socio-kognitivt perspektiv samt tidigare forskning om skolprestationer, självreglering och skrivattityder. Resultatet visar att flickor generellt skriver längre texter, använder fler långord och har färre stavfel.

Denna studie syftar till att undersöka lärares perspektiv och uppfattning på användningen av digitala verktyg i svenskundervisningen i årskurs 4-6, samt hur dessa verktyg anses påverka elevernas lärande och klassrumsmiljö. För att besvara studiens frågeställningar används en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till verksamma lärare. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av lärarna upplever att digitala verktyg påverkar undervisningen, digitala verktyg påverkar undervisningen positivt genom att bland annat öka elevernas engagemang. Det framkom även att lärare beskriver att elever blir mer intresserade av uppgifterna och deras vilja ökar markant. Det framkom även att digitala verktyg ansågs skapa utmaningar, särskilt kopplat till finmotorik och distraktioner.  Studien visar att digitala verktyg kan fungera som ett stöd men även vara en utmaning i svenskundervisningen. Vidare tyder resultaten på att det inte är digitala verktyg i sig som avgör effekten, utan hur lärare arbetar och planerar arbetet kring.  

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus framställs i två olika muminböcker skrivna av Tove Jansson, samt hur dessa böcker och deras karaktärsgestaltningar kan användas för att inom svenskämnet möjliggöra för bland annat samtal och reflektion kring genusfrågor. Studien utgår ifrån frågorna Hur skildras genus i Muminböckerna? och Vilka didaktiska möjligheter för undervisning rörande genus och genusfrågor återfinns i Muminromanerna? Studien utgår från romanerna Trollkarlens hatt samt Pappan och havet. Tidigare undersökningar har bland annat visat att lärare kan vara återhållsamma med att lyfta frågor rörande genus och normer samtidigt som det inom litteratur återfinns typiska skildringar av vad som är att betrakta som maskulint respektive feminint. Studien visar att de granskade böckerna innehåller gestaltningar av karaktärer som går att betrakta som både typiska och atypiska i förhållande till könsnormer samt att böckerna utgör en god grund för didaktiska situationer – exempelvis boksamtal - rörande genusfrågor. Resultatet redogör konkreta exempel på hur de specifika litterära verken kan användas som grund för diskussion om genus i klassrummet.

För att möta elever i matematiksvårigheter behövs ibland, i enlighet med skolans styrdokument, pedagogiska insatser utöver den ordinarie undervisningen. Enskilda insatser räcker sällan till utan i stället behövs ett tvärprofessionellt samarbete för att möta elevers behov. Syftet med denna studie är att undersöka samverkansmodeller och organisatoriska förutsättningar för samverkan mellan speciallärare i matematik och matematiklärare. Genom intervjuer med deltagare från båda professionerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, ger studien en bild av professionernas uppfattningar kring samverkan utifrån roller, ansvar och organisatoriska förutsättningar. Resultatet har sammanställts utifrån en tematisk analysmetod samt analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Sammanfattningsvis visar resultatet att professionerna framhåller vikten av att samverka för att möta upplevda behov och att det i praktiken finns både fungerande och mindre fungerande former för samverkan. Intervjudeltagarna lyfter även betydelsen av tydlighet när det kommer till organisatoriska ramar och mål för att skapa en god samverkan mellan professionerna. Utan styrning tenderar samverkan bli personbunden eller bidra till brister i förståelse för varandras kompetenser och uppdrag. Slutsatsen diskuteras utifrån intervjudeltagarnas beskrivning av en vilja till en utvidgad samverkan mellan professionerna, där speciallärarens kompetens på ett mer organiserat sätt, implementeras redan i planeringsstadiet.

Studien undersöker lärares arbete med återkoppling i svenskämnets skrivundervisning i årskurs 4–6. Den belyser även hur återkopplingen används för att stödja elevers skrivutveckling och förståelse av kunskapskrav. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare framträder återkoppling som en kontinuerlig och formativ process som sker före, under och efter elevernas skrivande. Resultaten visar att lärare använder både muntlig och skriftlig återkoppling. De arbetar även med återkoppling både individuellt och i helklass för att anpassa stödet efter elevernas behov. Tidsbrist och elevernas betygsfokus i årskurs 6 lyfts som centrala utmaningar. Studien visar även att tydlighet, konkretisering och individanpassning är avgörande för att återkopplingen ska bli användbar i elevernas skrivutveckling.

Ämnena svenska (SVE) och svenska som andraspråk (SVA) i mellanstadiet omfattar flera områden kopplade till elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur forskning om svenskundervisning i mellanstadiet framställs samt vilka områden och perspektiv som ges utrymme inom forskningsfältet. Studien bygger på en tematisk analys av inkluderade vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att forskning främst fokuserar på flerspråkighet, läsförståelse och skrivutveckling, medan områden som muntlig kommunikation, grammatik och litteraturens estetiska dimensioner ges mindre utrymme. Slutsatsen är att forskningen om svenskundervisning i mellanstadiet präglas av vissa dominerande fokusområden, samtidigt som flera perspektiv ges begränsat utrymme, vilket synliggör behov av vidare forskning.

Samverkan mellan speciallärare med specialisering mot matematikutveckling och matematiklärare lyfts i tidigare studier fram som en viktig förutsättning för att utveckla undervisningen och stödja elevers matematikutveckling. Samtidigt visar dessa studier att denna samverkan kan se olika ut och fungera med varierande kvalitet.

Syftet med studien är att synliggöra hur speciallärare med specialisering mot matematikutveckling beskriver välfungerande samverkan kring matematikundervisningen tillsammans med matematiklärare på högstadiet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare. Det empiriska materialet har analyserats med tematisk analys och tolkats utifrån Friend och Cooks (2007) centrala kännetecken för professionell samverkan.

Resultatet visar att välfungerande samverkan kan förstås som en kombination av organisatoriska förutsättningar, nära samarbete i undervisningen och goda relationer mellan speciallärare och matematiklärare. Ämneslaget beskrivs som en central arena för samverkan, där gemensam analys av elevers screeningresultat och kollegiala samtal bidrar till en ökad samsyn kring undervisningen. Gemensam planering och samundervisning lyfts också fram som betydelsefulla arbetssätt för att möta elevers behov. Även relationella villkor, såsom tillit och flexibilitet samt en gemensam elevsyn, framstår som viktiga för välfungerande samverkan.

Syftet med studien är att undersöka vilken potential lärarhandledningarna Den magiska kulan och Livet i Bokstavslandet har att stödja läraren i planering och differentiering av den tidigare läs- och skrivundervisningen i årskurs 1. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys där lärarhandledningarna analyserades utifrån fem analysområden: planering, differentiering, klassrumspraktik, professionell utveckling och mål. Resultatet visar att båda lärarhandledningarna erbjuder ett potentiellt stöd genom strukturerade arbetsgångar och varierade aktiviteter, men att det uttrycks på olika sätt och slutsatsen blir därför att lärarhandledningarna fungerar som ett potentiellt stöd i undervisningen men ställer krav på lärarens didaktiska val.

Syftet med studien är att undersöka två nivåanpassade läromedel för årskurs ett för att se samt jämföra dess nivåskillnader med utgångspunkt i en likvärdig läsutveckling. Nivåböckerna analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med läsbarhetsindex (LIX) och innehållsanalys som metod. Böckerna analyserades både inom respektive läromedel samt mellan varandra. Analysarbetet grundades på böckernas ordvariation samt deras ord- och meningsantal, med utgångspunkt i begreppet proximal utvecklingszon. Resultatet vi fick gick till stor del i linje med den tidigare forskning som ligger till grund för arbetet. Undersökningen visar att ABC-klubbens material har en större och mer varierad progression mellan nivåböckerna, medan Robins material visar på en jämnare och mer likvärdig progression böckerna emellan. 

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) som diagnos innebär varierande svårigheter hos individer, detta särskilt inom exekutiva funktioner och adaptivt beteende där miljöns tillgänglighet och empiriskt belagda strategier har stor betydelse för individens möjligheter att lyckas i vardagsfungerandet. Studien redogör för IF som diagnos, sambandet mellan intelligens, exekutiva funktioner och adaptivt beteende, miljöns betydelse, samt belyser svårigheter inom exekutiva funktioner och verktyg för att främja adaptivt beteende.3Studien ingår i ett internationellt forskningsprojekt CO-IND (Investigating Cognition in Intellectual Disability) och bygger på en kvantitativ ansats, där vi undersöker hur exekutiva funktioner hos elever med IF kartlagda i testsituation är relaterat till vårdnadshavares skattningar via enkäter av elevers exekutiva funktioner och adaptiva beteende.Eftersom individer med IF ofta är beroende av tillgängliga och anpassade miljöer för att kunna utvecklas och fungera optimalt i vardagen valdes Bronfenbrenners ekologiska systemteori som teoretisk utgångspunkt i studien. Den metod som tillämpas i denna studie utgår ifrån ett tillvägagångssätt som möjliggör insamling och analys av kvantitativa data. Datainsamlingen genomförs med hjälp av enkäter till vårdnadshavare och digitala tester för elever, vilket ger numeriska underlag för den statistiska bearbetningen och resultatanalysen. Resultaten visar en variation i elevers prestationer, svårigheter inom arbetsminne och inhibition (förmågan till svarshämning), samt att inga signifikanta samband tycks föreligga mellan elevers testresultat och vårdnadshavares skattningar. Resultatet går i linje med tidigare forskning som behandlats i studien. Slutsatser som drogs var att individer med IF i hög grad påverkas i sin vardag av svårigheter inom exekutiva funktioner och adaptiva beteenden, dessa svårigheter samt miljöns betydelse är viktigt att synliggöra för att möjliggöra optimalt stöd för individen, där vi i vårt framtida yrke som speciallärare har en värdefull roll i att stödja elevers med IF i skolkontexten och i det vardagliga fungerandet.

Syftet med denna studie är att bidra med fördjupad kunskap om hur lärare i årskurs F-3 använder digitala verktyg i arbetet med elevers läsinlärning samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare. Resultatet visar att digitala verktyg används som ett stöd för att förtydliga innehåll, skapa variation och möjliggöra individualisering. De kan bidra till ökad motivation och underlätta uppföljning av elevers utveckling, men används främst som ett komplement till traditionell undervisning. Samtidigt framkommer utmaningar såsom brist på resurser, tekniska problem och behov av digital kompetens. Förhoppningsvis kan denna studie bidra med en ökad förståelse för hur digitala verktyg används i läsundervisningen i de tidiga skolåren. Vi vill även ge en inblick i lärares perspektiv på både möjligheter och utmaningar samt bidra till fortsatt reflektion kring hur digitala verktyg kan användas på ett mer medvetet och pedagogiskt genomtänkt sätt för att stödja elevers läsinlärning. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklass till årskurs 3 uppfattar högläsningens betydelse för elevers språk- och läsutveckling, samt hur högläsning används i undervisningen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades genom tematisk analys utifrån ett literacyperspektiv och ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna ser högläsning som ett betydelsefullt arbetssätt i undervisningen och som något som kan bidra till elevers språkutveckling, läsförståelse och intresse för litteratur. Studien visar även variationer i hur högläsning organiseras och används beroende på lärarens erfarenheter, elevgrupp och syftet med undervisningen. Resultatet synliggör dessutom betydelsen av lärarens didaktiska val i arbetet med högläsning.

Denna studie undersöker uppmaningsstrategier (modala hjälpverb och imperativ) i 1177:s rådgivningstexter om barnsjukdomar. Studien är begränsad till att behandla tio utvalda barnsjukdomar. Ramverket för studien är systemisk-funktionell grammatik och förpliktelseskalan som ingår i ramverket. I de tio utvalda texterna om barnsjukdomar har fokus lagts på avsnittet ”när och var ska jag söka vård”. I de texterna har modala hjälpverb och imperativ excerperats för att kunna analyseras kring vilken typ av förpliktelse det läggs på läsaren. Tilltal har också analyserats för både läsare och barnet i fråga, om du-tilltal används eller om det är mindre du-tilltal som används. Analysen visar att imperativ dominerar genom alla tio texter och att modala hjälpverb mest används i negerad form, behöver inte. Alla texter använder du-tilltal mot läsaren för att minska avståndet mot mottagaren och de flesta använder det mindre personliga barnet när det sjuka barnet omtalas.

Denna studie analyserar Svenska Skidförbundets kommunikativa hantering av den ekonomiska krisen 2024. Genom en kvalitativ textanalys av dokument från Svenska Skidförbundet och mediaartiklar undersöks förbundets kommunikation före, under och efter krisens mediala brytpunkt. Resultatet visar på en tydlig klyfta mellan förbundets initiala, administrativa språkbruk och medias känslomässiga narrativ. Inledningsvis förlitade sig förbundet på sakargument (logos) och strategier för att tona ner allvaret, vilket visade sig vara ineffektivt när media lyfte fram landslagsåkarnas kritik och upplevelser av en förtroendekris (pathos). Studien visar att förbundet, under hårt medialt tryck, tvingades skifta strategi från passiv informationsgivning till korrigerande åtgärder (ethos) i form av chefsavgångar och löften om reform. Slutsatsen är att förbundet följde krisplanens formella krav, men misslyckades med att möta kravet på snabbhet, vilket ledde till att de förlorade tolkningsföreträde i krisens inledning. 

Problemlösning lyfts som en central del av matematikundervisningen men tidigare forskning visar att elever i läroböcker främst möter rutinuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hur problemlösning representeras i två matematikläromedel för årskurs 2. Genom en kvantitativ innehållsanalys kategoriseras samtliga uppgifter, och resultatet visar att båda läromedlen domineras av rutinuppgifter medan problemlösningsuppgifter förekommer sparsamt och ofta i särskilda avsnitt. Det innebär att elever ges begränsade möjligheter att utveckla kreativa strategier och matematiska resonemang genom läromedlen. Studien drar slutsatsen att läromedlens utformning kan påverka elevernas möjligheter att utveckla problemlösningsförmåga.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter verksamma lärare i årskurs F-3 har kring matematiska samtal som didaktiskt verktyg i matematikundervisningen samt hur de ser på sin roll i samtalen. Studien har en kvalitativ ansats och tillämpar semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet är explorativt och består av sex lärare verksamma i årskurs F-3. Resultatet analyseras tematiskt och med utgångspunkt i positioneringsteori genom Drageset och Ells (2024) fem lärarpositioner. Resultatet visar att lärarna upplever matematiska samtal som centrala i undervisningen och att samtalen bidrar till elevers matematiska förståelse, språk- och resonemangsutveckling samt ökad delaktighet i undervisningen. Vidare framkommer att läraren har en viktig roll som samtalsledare, organisatör och stöd i elevernas lärande. Samtidigt synliggörs att arbetet med matematiska samtal kan innebära utmaningar kopplade till elevdeltagande, gruppstorlek och språkliga svårigheter. En slutsats som kan dras är att matematiska samtal upplevs gynnsamma för elevers lärande och att informanterna strävar efter att anta en faciliterande roll i dem, men att arbetet kräver medvetenhet för att skapa förutsättningar för alla elevers deltagande och utveckling. 

In recent years, an increasing number of studies have explored argumentative discourse and gendered communication in television programs, particularly in reality TV and in talk shows. However, there is still limited research on how gender stereotypes are perceived and constructed in scripted television. The purpose of this study is to identify gender stereotypes in argumentative talk in the TV series Bridgerton. This study also aims to explore the differences in argumentative strategies between male and female characters and to examine whether these strategies reinforce or challenge stereotypes. The study is based on approximately nine hours of material from season 2 of Bridgerton and a questionnaire completed by 36 participants. Using Critical Discourse Analysis, the results showed that both main characters in Bridgerton reinforce and challenge stereotypes of their era across textual (e.g., direct language and modal verbs), discursive (e.g., turn-taking) and social (e.g., reinforcing and challenging patriarchal norms) levels. Furthermore, the questionnaire reveals that the participants relied on their own gender stereotypes when attributing dialogue to the speakers, often linked to authority and dominance to male speakers and emotional resistance to female speakers. This study contributes to the language and communication field by demonstrating how scripted media both challenges and reinforces gender stereotypes, while also underlining how audiences in a modern society interpret these patterns. 

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares arbete med konflikthantering och möjligheter till barns lärande. Studien fokuserar på vilka strategier förskollärarna använder för att hantera konflikter samt hur de ser på möjligheter till barns lärande. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex förskollärare som arbetar i kommunala förskolor med barn i olika åldrar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och Cohens konflikthanteringspyramid.

Resultatet visar att konflikter uppstår kontinuerligt i vardagliga situationer.  Förskollärarna beskriver följande strategier i konflikthantering - medling, att avvakta, lågaffektivt bemötande, närvaro, professionell flexibilitet, medling med bildstöd, miljöutformning, gemensam reflektion och organisering av vardagliga situationer. Förskollärarna anpassar arbetet efter barnens ålder, behov och balanserar mellan att stötta och låta dem hantera konflikter själva. Resultatet visar att konflikter i förskolan kan möjliggöra lärandesituationer för barnen, vilket kan bidra till barns utveckling.

Studiens syfte är att undersöka måltider som sammanhang för undervisning, med fokus på pedagogens kommunikativa strategier och synliggörande av läroplansinnehåll. Studien är kvalitativ och baseras på observationer under måltidssituationer på tre olika förskolor. Både barnskötare och förskollärare har observerats, vilka fortsättningsvis benämns med samlingsbegreppet pedagoger. Utifrån observationerna som fokuserade på pedagogernas verbala och icke-verbala handlingar ser vi att måltidssituationer fungerar som arena där en variation kommunikativa strategier framträder samt att olika läroplansinnehåll synliggörs i olika omfattning. Utifrån analys och diskussion med utgångspunkt i sociokulturell och pragmatisk teori samt tidigare forskning, är vår slutsats att måltidssituationer fungerar som arena för kommunikation och undervisning, men att det i hög grad är pedagogens kompetens och engagemang som möjliggör kvalitativ kommunikation och en undervisning som lyfter det potentiella ämnesinnehållet i måltidssituationen.

Electric vehicle (EV) smart charging can support the grid and improve owner economics. Simultaneously, European network tariffs are transitioning from energy-based network tariffs (EBTs) to power-based network tariffs (PBTs). Existing studies rarely distinguish between EBTs and newer tariff designs when evaluating EV smart charging strategies. To bridge this gap, this study compares the technical and economic consequences of shifting from EBTs to PBTs for Swedish prosumers with EVs and rooftop photovoltaics (PV) systems under 5 distinct PBTs introduced for 2025. The optimization framework includes three economic objectives, comprising: total electricity cost, EV battery degradation, and ancillary service revenues. In addition, one technical optimization is used to minimize net load variance. Average results show that switching from EBT to PBT increases electricity costs by 12.5% under uncontrolled EV charging. Nevertheless, using EV smart charging results in net cost reduction percentage (CR) of 2.5–16% for EBT and 7–34% for PBT without the ancillary services (AS) participation, and 6–32.5% for EBT and 10–41% for PBT with the AS participation. The mean CR is nearly double under PBT compared to EBT across all optimized cases, with average CR of 23.6% and 12.2%, respectively. The majority of this reduction is attributable to lower power-based charges by rescheduling EV charging demand. CR is greater under PBT, particularly for smaller fuse ratings, higher production-to-load ratios, and the monthly single power peak rather than the multi-peak averaging count method. Although economic performance differs between tariff structures, technical metrics remain similar. The sensitivity analysis indicates that costs increase more significantly under PBT when the PV system is not implemented or when the EV arrives in the evening. Thus, these findings underscore the critical role of active load management in mitigating net electricity costs under PBT.

Denna studie undersöker hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska samt vilka förutsättningar de upplever att de har för detta arbete. Studien bygger på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor och utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att förskollärarna använder flera olika strategier för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling, samtidigt som de beskriver varierande förutsättningar när det gäller kompetens, fortbildning och tillgång till resurser. Vidare framkommer olika uppfattningar om modersmålets betydelse i det språkutvecklande arbetet. Studiens slutsats är att arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling formas i samspelet mellan förskollärarens kompetens, de pedagogiska strategier som används och verksamhetens organisatoriska förutsättningar. För att skapa likvärdiga möjligheter för flerspråkiga barn behöver dessa faktorer ses som ömsesidigt beroende av varandra. 

This study conducts a literary analysis focused on female readership motivations for engaging with gay, specifically male/male (M/M), contemporary fiction. Through a thematic analysis of reader reviews of Heated Rivalry and Twisted Love by Rachel Reid and Ana Huang, the study examines how readers interpret and evaluate gendered power dynamics and relational equality in contemporary M/M romance in comparison to contemporary heterosexual romance. Combined with a literary analysis of novels, the study explores how emotional vulnerability, intimacy, and masculinity are interpreted by readers. The findings indicate that readers regularly perceive fictional M/M relationships as more egalitarian than heterosexual relationships due to the portrayal of mutual vulnerability, power distribution, and emotional development. However, the study also shows that these understandings are not necessarily based on the absence of hierarchy or imbalance, but on how readers interpret these dynamics within the relationship.

Women remain significantly underrepresented within Formula 1, despite growing attention and initiatives toward increasing diversity and inclusion within the sport. While previous research in sport in general has shown that female athletes are often represented through gendered discourse that positions them as different from or secondary to male athletes, relatively little research has examined how such discourse is constructed within Formula 1 specifically. This study therefore investigates how women and their involvement in Formula 1 are represented through discourse produced within the F1 ecosystem. Using corpus-assisted critical discourse analysis, the study analyses three small, specialised corpora (approximately 10,000 words each) consisting of publicly available written statements produced by prominent male figures in Formula 1, official institutional organisations connected to the sport, and women involved in the F1 ecosystem. The findings demonstrate that women are frequently represented as gender-marked participants within Formula 1 discourse, while male participation remains treated as the implicit norm. The study additionally identifies recurring discourse patterns connected to legitimacy, opportunity, development, and structural barriers within motorsport. Overall, the study demonstrates how discourse within the Formula 1 ecosystem contributes to the construction of gender, power, and access within elite motorsport.

Teachers’ work with vocabulary in the classroom

  A qualitative study on first grade teachers' work with vocabulary development

This study examines how lyric meaning is constructed in selected works by William Wordsworth and Taylor Swift, focusing on how Romantic lyric techniques continue and transform within contemporary songwriting. While previous scholarships have frequently emphasized thematic similarities between Swift’s work and Romanticism, this study instead investigates lyrical techniques. Using close reading informed by theories of lyric and embodied poetic language, particularly those of Jonathan Culler and Megan Quinn, the analysis compares Wordsworth’s “The Solitary Reaper” with Swift’s songs “The Albatross”, “The Prophecy”, and “Robin” from The Tortured Poets Department (2024). The findings demonstrate that both authors employ lyric techniques such as repetition, rhythm, address, immediacy, and emotional intensity to immerse readers or listeners in emotional experience. However, the analysis reveals a significant difference in the use of imagery. In Wordsworth’s poetry, emotional meaning emerges through sustained engagement with a concrete and perceptually grounded external world. By contrast, Swift’s lyrics frequently construct symbolic and emotionally charged imagery organized around preexisting psychological states rather than coherent physical environments. Swift, as in “Robin” complicates this distinction by combining observation with symbolic projection; her broader lyric practice reflects a contemporary adaptation of Romantic techniques. Ultimately, the study argues that Swift does not merely reproduce Romantic themes but reworks Romantic lyric expression into a modern lyrical form shaped by contemporary emotional and cultural conditions.

The goal of this thesis is to investigate the application of a Super-replication portfolio under gamma constraint. The method finds the smallest initial capital you need to obtain an expected payoff. It does so by finding the viscosity solution of a Hamilton-Jacobi-Bellman equation that has a gamma constraint, which is a constraint on the second derivative of the value function. We will derive and explain the properties of super replication under gamma constraint. Then the method is applied to a real world problem where the viscosity solution is approximated by finding the discrete solution of the viscosity operator. Two possible scenarios for the payoff where tested, in the first scenario the payoff equals the payoff of the European call options and the second scenario a restriction on the payoff where applied. When simulating 1000 random paths, scenario 1 obtained a terminal wealth larger or equal to the payoff 97.20% of the times. Scenario 2 obtained a terminal wealth larger or equal to the payoff  32.30% of the times.  The problem is that the concave envelop failed. When changing the payoffs optimization problem by increasing the objective or using harder constraints on the subjects, the concavity increase and the wealth is larger then the payoff 100% of the time.

Studiens syfte är att undersöka hur diskurser gällande kompetens, personlig utveckling, värdegrund, bildning, estetik och historia framträder i svenska läromedels litteraturkapitel och vilka likheter samt skillnader som framträder mellan diskurserna i Gy11 och Gy25 läromedel. Studien genomförde en kvalitativ diskursanalys med utgångspunkt i diskursteori. Teorins centrala begrepp, nodalpunkt, artikulation och moment användes under genomförandet av diskursanalysen. Studiens analys undersökte de bestämda diskurserna, identifierade artikulationer och konstruerade 14 moment totalt baserat på läromedlens litteraturinnehåll. Resultatet visar att diskurserna om kompetens och personlig utveckling tilldelas störst fokus i läromedlen, med värdegrund precis efter. Diskurserna om bildning, estetik och historia tilldelas ett större fokus i Gy25 läromedlen till skillnad från Gy11 läromedlen. 

While the classical integer-order derivative is a standard tool in analysis, the extension to non-integer orders offers a new way to model certain systems. However, how would one formalize the concept of half of one of these operators? In this thesis we explore the concept of fractional operators and how they can be used to solve the fractional differential equation D^αf(t) = λf(t). In contrast to the classical derivative, there are numerous distinct definitions of the fractional differential operator. Given this diversity, this thesis investigates four commonly used definitions: Grünwald-Letnikov, Riemann-Liouville, Caputo, as well as the more recent conformable derivative. In the process of solving the previously mentioned equation we also get some insight regarding each of the different operators and how they work. Finally, we also state some real-world applications of how fractional operators can be used, demonstrating their capability involving memory effects and hereditary properties in certain materials.