I denna studie undersökte vi hur elevers deduktiva resonemangsförmåga påverkas av språklig kontext (första- respektive andraspråk) och könstillhörighet, då resonemangsförmågan är central för måluppfyllelsen i matematik och andra ämnen i svensk skola. Tidigare forskning har visat att människor tenderar att fatta mer rationella beslut om de ställs inför moraliska dilemman på ett andraspråk – i litteraturen benämnt som främmandespråkeffekten – och denna studie syftar till att undersöka om en liknande effekt gäller även deduktivt resonerande hos elever i grundskolans senare år. Genom en experimentell metod med inompersondesign genomförde högstadieelever ett digitalt test med deduktiva slutledningsuppgifter på svenska och engelska. Utifrån resultatet kunde vi inte se någon främmandespråkeffekt på deduktivt resonerande, men studien utesluter inte heller att det finns. Under arbetets gång utvidgades studiens syfte till att även undersöka könsskillnader i deduktivt resonerande, eftersom vi i det insamlade materialet såg mönster som motiverade vidare analys utifrån deltagarnas könstillhörighet. Resultaten visade att killar i genomsnitt presterade bättre än tjejer, det vill säga att könstillhörighet påverkade den deduktiva resonemangsförmågan. Skillnaden drevs framför allt av frågor av visuospatial karaktär, något som skulle kunna förklaras av att killar enligt tidigare forskning har bättre visuospatial förmåga än tjejer, eller att killar använder gynnsammare strategier vid denna typ av resonemang.