https://www.mdu.se/

Elever med generell språkstörning har ofta svårigheter med språk-, läs- och skrivförmågor och utgör därför en utsatt grupp i skolsammanhang. Den språkliga sårbarheten kan skapa både ett socialt utanförskap och svårigheter med att nå skolans mål (Bruce m.fl., 2017; Ekelund, 2023; Ericson, 2022; Hallin, 2016; Tornmalm, 2019). Syftet med denna studie var att undersöka hur undervisningen i ämnet svenska organiseras och anpassas för elever med generell språkstörning i årskurs 7–9, både i grundskolor och specialskolor, för att stötta eleverna att utvecklas mot målen i ämnet svenska. 

Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning där 15 informanter från grundskolan och specialskolan deltog (se Tabell 1 s. 24). Informanterna var av yrkena lärare, speciallärare, specialpedagog samt logoped. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form utifrån fem teman och resultatet analyserades tematiskt (Bryman, 2013).

Resultatet visade att det i grundskolan fanns utmaningar med att skapa en inkluderande undervisning som stödjer god måluppfyllelse. Dessa utmaningar kunde härledas till skolans organisation, tillgång till resurser samt lärarnas kunskap om generell språkstörning. I specialskolan däremot framkom att undervisningen i högre grad anpassades efter elevernas behov, med stöd av en organisation som möjliggjorde samarbete mellan professioner. Specialskolan hade också lärare som var väl förtrogna med diagnosen och vilka behov elever med generell språkstörning har för att kunna bygga vidare på sin språkliga utveckling.