Tidigare forskning belyser vikten av välbefinnande för att öka akademisk self-efficacy och hanteringen av stress. Trots detta finns det få studier som undersöker sambandet mellan alla dessa faktorer. Studiens syfte var därför att undersöka sambandet mellan välbefinnande, akademisk self-efficacy och stress, samt könsskillnader och hur dessa förklarar varians i välbefinnande. I studien ingick 74 studenter varav 25 män och 49 kvinnor. Enkäten utgjordes av bakgrundsvariabler och 3 skalor. Resultatet visade att välbefinnande korrelerade positivt med akademisk self-efficacy och kompetens stress, samt korrelerade negativt med sårbarhet stress. Kön (kodades 0= kvinna, 1=man) visade ingen korrelation till välbefinnande eller akademisk self-efficacy. Kön korrelerade signifikant med stressdimensionerna där högre kompetens stress korrelerade positivt och högre sårbarhet stress korrelerade negativt. Kompetens Stress och akademisk self-efficacy predicerade signifikant variansen i välbefinnande. Resultaten stödjer hypoteserna och understryker vikten av att främja studenters tilltro till den egna förmågan och hantering av stress för att öka välbefinnandet.