https://www.mdu.se/

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett påfrestande tillstånd som påverkar patienters fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. Sjukdomen är även belastande för anhöriga, som ofta deltar i vården av sin närstående. För att vården ska kunna möta patienternas behov krävs en ökad förståelse för deras erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet är att skapa översikt om patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt, baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixed-methods ansats. Resultat: Resultatet visade att patienterna som lever med hjärtsvikt erfor omfattande fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Egenvård framstod som en central strategi, där kunskap, motivation och stöd från vården var avgörande för att hantera sjukdomen. Patienterna beskrev varierande erfarenheter av vården. Brister i information och kommunikation kunde skapa osäkerhet och minska tryggheten. Socialt stöd upplevdes som betydelsefullt för att hantera vardagen och stärka känslan av sammanhang. Slutsats: Att leva med hjärtsvikt innebär omfattande utmaningar som påverkar hela patientens livssituation. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att främja patientens delaktighet, egenvårdsförmåga och livskvalitet genom individanpassad information och ett holistiskt arbetssätt.

Background: Heart failure is a distressing condition that affects the physical, psychological, and social quality of life of patients. The illness is also burdensome for family members who are often involved in caring for their loved one. To meet patients’ needs, healthcare professionals require a deeper understanding of their experiences of living with the disease. Aim: The aim of this study was to provide an overview of patients’ experiences of living with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review based on 13 scientific articles with qualitative and mixed-method approaches. Results: The results showed that patients living with heart failure experienced extensive physical, psychological, and social limitations. Self-care emerged as a central strategy, where knowledge, motivation, and support from healthcare professionals were crucial for managing the illness. Patients described varying experiences of care, where lack of information and communication could lead to uncertainty and reduced sense of security. Social support was perceived as important for coping with daily life and strengthening a sense of coherence. Conclusion: Living with heart failure entails significant challenges that affect all aspects of a patient’s life. Nurses play a crucial role in promoting patient participation, self-care ability, and quality of life through individualized information and a holistic approach.