Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi
kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan
kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och
arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien
använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar
istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman.
Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder
oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta
fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD
och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer
som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de
har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat
till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar
fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer
med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna
är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på
arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.
Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap , 2007. , p. 51