För att uppnå EU:s miljömål krävs en ökad återvinning, vilket i sin tur förutsätter en effektiv avfallssortering. Byggavfall utgör en betydande del av detta och olika projekt visar på varierande nivåer av sorteringsgrad. Därav är de viktigt att förstå hur sorteringsgraden påverkar både miljön och ekonomin. I denna studie undersöks två strategier för avfallshantering: låg och hög sorteringsgrad. Två olika projekt med respektive sorteringsgrad jämförs, där båda projekten involverar byggandet av ålderdomshem med liknande byggnadsteknik och installationer. Jämförelsen fokuserar på miljö- och ekonomiaspekter, baserat på avfallsmängder och fakturor som har tillhandahållits av HMB Construction. Syftet med studien är att förstå hur sorteringsgraden påverkar ekonomi och miljö, samt att bedöma om minimikravet för sortering är tillräckligt. Undersökningen består av en litteraturstudie och en fallstudie av de två projekten, där miljöberäkningar grundade på tidigare forskning har genomförts. Fallstudien inkluderar även intervjuer med platschefer och hållbarhetsansvariga på HMB. Beräkningarna omfattar CO2e utsläpp som sparas vid återvinning och skapas vid förbränning medan deponi inte inkluderas i dessa beräkningar. Litteraturstudien klargör byggsektorns andel av utsläppen där förbränning är en del av denna studie. Resultaten från fallstudien visar att stora miljö- och ekonomiska besparingar kan uppnås genom att tillämpa en hög sorteringsgrad, där det ekonomiska resultatet visade en minskning med 32,5 till 54,8% per ton vid hög sorteringsgrad. Vid utsläppsberäkningar framgår det att vissa material är mer fördelaktiga att sortera på grund av deras höga miljönytta vid återvinning såsom metaller. Utsläppen för projekt 1 uppgick till 66,82 ton CO2e medan projekt 2 genererade 45,93 ton CO2e. Intervjuerna visar att valet av sorteringsstrategi inom byggnation främst styrs av regler och utrymme vilket påverkar möjligheten att uppnå hög sorteringsgrad. Diskussionen lyfter fram att den största osäkerheten i arbetet ligger i miljöberäkningarna inom fallstudien. Osäkerheten beror på att utsläpp från deponi inte inkluderades. Deponi inkluderas ej i och med att det inte finns en tillförlitlig metod för att bedöma de utsläpp som deponi genererar. Resterande delar av diskussionen bedömer resultaten som trovärdiga eftersom det inte finns alltför stora faktorer som kan påverka det ekonomiska utfallet. Slutsatserna besvarar frågeställningarna direkt och drar även mer generella slutsatser, exempelvis vilka material som bör prioriteras för sortering med hänsyn till miljön. Slutsatserna berör även fallstudien och vad som har påverkat val av sorteringsstrategi i de aktuella projekten. Den övergripande slutsatsen är att en hög grad av sortering ger positiva effekter för ekonomin inom företagen genom att det sänker kostnaderna för avfallshantering. Det är även positivt för miljön i och med att koldioxidekvivalent utsläppen minskar.