Ett av högskolans uppdrag är att stärka individers kritiska tänkande. Ett annat är att ta en roll som kunskapsspridare i samhället. I dagens utbildningssamhälle är texten en av de primära kommunikationsmetoderna, och därmed ställs det krav på att våra studenter ska kunna uttrycka sig skriftligt. Att behärska läsande och skrivande på akademisk nivå ger individen tillgång till ett kritiskt förhållningssätt, förmågan att förmedla fakta samt möjligheten att bygga vidare på tidigare kunskap.
Hur väl studenters skrivande fungerar tillfredsställande är till mycket en subjektiv bedömning. Oavsett nivå på studenternas skrivande finns det alltid utrymme för återkoppling med syfte att driva skrivprocessen framåt. Josefsson et al. (2017) definierar studenters texter som ”Fungerar”, ”Fungerar oftast”, ”Fungerar inte”. Vanliga fel i student-texter som bidrar till att texten fungerar mindre bra är bland annat meningsuppbyggnad, textbindning och syftningsfel (Josefsson et al., 2017).
Detta arbete presenterar en guide för lärare hur vanligt förekommande litterära fel i studenternas texter kan adresseras och återkopplas. Formativ återkoppling bygger på att återkopplingen innehåller konkreta agerbara förslag på vad som kan ändras i texten. Syftet med verktyget är att underlätta för lärare att ge formativ återkoppling på studenternas text. Verktyget är främst tänkt att fungera som komplement till övrig återkoppling, och är inte framtaget för att vara grund för examination. Ett förslag på arbetsgång för läraren presenteras baserat på planerad progression i skrivandet. Koncepten Feed up, Feed back, Feed forward från Hattie and Timperley (2007) används där verktyget används i den tredje fasen, Feed forward.
Verktyget appliceras i en undervisningskontext där skriv- och språkutveckling inte är det primära syftet. Huvudexaminationen i de kurser där verktyget testats har varit av kvantitativt analytisk karaktär. Detta med motiveringen att ge formativ feedback utanför fokus på examination kan ge en andningspaus för studenterna i den annars betygsfokuserade högskolemiljön.
Resultaten från användning av verktyget på två olika studentgrupper presenteras. Den första studentgruppen är tredjeårsstudenter på ekonomprogrammet och svenska som undervisningsspråk. Den andra studentgruppen är andraårsstudenter inom International Business Management där engelska är undervisningsspråket. Utifrån resultaten diskuteras lärdomar, utvecklingsmöjligheter samt lämplighet i användningen av denna typ av verktyg.
2024.