Mäns våld mot kvinnor är ett djupt rotat samhällsproblem som påverkar jämställdhet, trygghet och mänskliga rättigheter. Trots att frågan om mäns våld mot kvinnor länge varit politiskt prioriterad, har forskningen endast i begränsad omfattning studerat hur svenska riksdagspartier talar om, tolkar och ideologiskt positionerar sig i frågan. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mäns våld mot kvinnor har representerats i riksdagens förslag, debatt och beslut under perioden 2014–2024, med fokus på problemformuleringar, föreslagna åtgärder och bakomliggande förklaringsmodeller.Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys av motioner och partiprogram från samtliga åtta riksdagspartier, indelat i två tidsperioder: 2014–2016 och 2022–2024. Materialet har analyserats med hjälp av framinganalys, kvalitativ innehållsanalys och delar av WPR-ansatsen, med feministisk teori som teoretisk utgångspunkt. Fokus har legat på hur partier definierar våldet, vilka lösningar de föreslår och hur ideologiska perspektiv formar dessa ställningstaganden.Resultaten visar skillnader baserade på politiska värderingar i hur partierna förstår och adresserar mäns våld mot kvinnor. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna betonar strukturella orsaker kopplade till könsmakt och patriarkala normer. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna fokuserar i högre grad på kulturella förklaringar, särskilt kopplat till hedersvåld och integrationsproblem. Moderaterna lyfter framför allt trygghet och rättsväsendets ansvar, men utan att tydligt använda ett könsmaktsperspektiv. Centerpartiet och Liberalerna kombinerar ofta rättsliga skyddsåtgärder med förebyggande arbete och erkänner både könsrelaterade och sociala orsaker, vilket placerar dem i en mellanposition i förhållande till övriga partier. Studien bekräftar tidigare forskning om att politisk ideologi påverkar hur våld mot kvinnor förstås och hanteras. Den visar även att problemformuleringarna förändrats över tid, där trygghet och kultur fått ökad betydelse i senare motioner. Resultaten belyser vikten av att granska politikens språk och ideologiska grunder för att förstå dess påverkan på jämställdhetspolitiken.