Boken dokumenterar livet i skolan från elevernas/ungdomarnas perspektiv. Detta är i sig en tämligen ovanlig ansats och ännu mer ovanligt är att forskningen är longitudinell. Den sträcker sig över närmare ett decennium. Utgångspunkten är att ett material som insamlats i två högstadieklasser under tre hela läsår kompletterat med intervjuer med samma ungdomar efter de fyllt 20 år, d.v.s. då de flesta genomgått gymnasieskolan. Avsnittet Transitionen rör övergången till högstadiet då ungdomarna byter skola, skolmiljö och klasskamrater, en övergång mellan skolbarnens värld till skolungdomarnas värld, något som kan tolkas som en passagerit mellan barndom och ungdom. Klassbildningsprocessen fokuserar hur ungdomarna med sina skilda bakgrunder, erfarenheter, förutsättningar och ambitioner lever tillsammans i skolklassen. Den ena klassen var känd som en stökig klass, medan den andra omtalades som lärarnas favoritklass. I den tredje delen ger ungdomarna en bild av Skolan i backspegeln. I den avslutande delen sammanfattas intrycken och kopplas både till ett utvecklingsperspektiv för ungdomarna och till ett samhällsperspektiv med frågor om hur högstadiet fungerar i relation till samhällets förväntningar och ambitioner. Ett exempel på analyser gäller utsatthet och marginalisering, om de ständiga processer med exkludering/inkludering som skolan innebär som livsmiljö och som utgör en ständig grogrund för mobbning, marginalisering och utanförskap. Ett annat exempel gäller hur olika livsvillkor, som huruvida man kommer från landet eller staden, kan komma att utgöra grund för ett slags kollektiv utsatthet och hur detta slag av utsatthet karakteriseras som något helt annat än individuell utsatthet. Ett tredje exempel på analyser gäller hur ungdomarna i en social process i samspel med varandra skapar sin egen och är medskapande i varandras identiteter som unga människor, något som samtidigt visar sig utgöra en viktig förutsättning för deras möjligheter att utveckla sina roller och karriärer som elever. Studien är longitudinell och komparativ till sin karaktär och genomförs med en interpretativ etnografisk forskningsansats med omfattande insamling av data från deltagande observation, mikroetnografi och intervjuer. Även om allt material är grund för analyserna i boken, så står det datamaterial som samlades in genom de drygt 150 kvalitativa forskningsintervjuer mest i fokus.
Efter sakkunniggranskning av professor Roger Säljö beviljade FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Anders Garpelin Publiceringsbidrag år 2003 för att publicera boken Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Boken utgör slutrapporten av det HSFR-finansierade (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) projektet "Ungdomar möter högstadiet".