Med detta arbete är syftet att ge en kvalitativ förståelse för hur livssituationen kan vara hos elever som skolkar på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Arbetet är en tilläggsstudie till rapporten Vi är en grupp fast två ändå. Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter från Riksgymnasiet (Norberg, Yström & Brunnberg, 2008). När skolk tas upp i den ovan nämnda rapporten berättar elever att de oftast arbetar i små grupper och på så sätt är vana att få mycket stöd i skolarbetet. Det kan i sin tur leda till en slapp inställning till skolan. Utöver det berättar elever också om hinder i kommunikationen mellan elever och lärare. Det kan i sin tur leda till att eleverna inte blir så motiverade för att engagera sig i skolarbetet. Det finns på RGD/RGH precis som på andra skolor elever som ofta skolkar. Skolk är ett utåtagerande beteende som antingen syftar till att synas eller till att inte synas. Personer som tidigt fått klara sig själva får sina behov tillfredsställda genom att själva ta ansvar för det här och nu, vilket kan vara svårt att göra i skolan på samma sätt som hemma. Metoden i den aktuella studien, som är en kompletterande studie, är djupintervjuer med tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade som ofta skolkar. I resultatet ges en beskrivning av de tre intervjuade elevernas livssituation. Tiden före de började på gymnasiet har hos intervjupersonerna kantats av trassliga hemförhållanden med skilsmässor och alkoholiserade föräldrar. Den miljö som eleverna levt och lever i är komplicerad och en av eleverna berättar att denne har ett eget alkoholmissbruk idag. Vuxenkontakten, både i skolan och på boendet, är bristande och de jämnåriga får då en stor betydelse. Livet i Örebro beskrivs både som skrämmande och roligt, på grund av kompistrycket. Något som påverkar vuxenkontakterna är möjligheter eller snarare bristande möjligheter till kommunikation. Föräldrar och lärare med bristande teckenspråkskunskaper utgör en svag länk till vuxenvärlden. Således är det flera faktorer som tillsammans leder till elevernas utåtagerande beteende; skolkandet. Diskussionen manar till egen reflektion kring elevernas brist på behovstillfredsställelse, kring elevernas vuxenkontakter och kring elevernas livssituation förr och nu.