https://www.mdu.se/

Elevdokumentationen i skolan är omfattande, bland annat genom att individuella utvecklingsplaner för skolans samtliga elever skrivs och för elever i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie problematiseras texter i åtgärdsprogram.

Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse av hur beteenderelaterade problem beskrivs i form av texter i åtgärdsprogram för flickor respektive pojkar och vilka pedagogiska åtgärder som föreslås på de olika nivåerna organisations-, grupp- och individnivå.

För att undersöka fältet används den kvalitativa metoden och textanalys som metodansats. I studien ingår 18 åtgärdsprogram för årskurs 6-9 i tre olika kommuner vid tre kommunala skolor.

Studiens resultat visar att det teoretiska perspektiv som dominerar inom problembeskrivningarna är det kategoriska, där individen ses som bärare av problemen. Något som även tidigare forskning har visat. De pedagogiska åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen beskrivs i huvudsak på individnivå, även detta ligger i linje med andra studiers resultat. Till skillnad från andra studier kan i resultaten inte ses tydliga beskrivningar som visar på skillnader i hur pojkar och flickor skrivs fram i problembeskrivning. Däremot ligger resultaten i linje med tidigare forskning att elevdokumentationen tydligt visar att eleven betraktas av skolan som avvikande och att detta formuleras i text som är mycket skild från styrdokumentens riktlinjer.

En slutsats som kan dras utifrån resultatet i denna studie är att åtgärdsprogrammens texter behöver förtydligas så att elevens behov tydliggörs och det särskilda stöd som eleven är berättigad till synliggörs. Ytterligare en slutsats är att åtgärder på organisations- och gruppnivå mer kan beaktas då åtgärdsprogram upprättas.