De offentliga aktörerna inom Samhällskontraktet vill med den här rapporten visa hur framtidens arbetsmarknad beskrivs i vetenskaplig litteratur. Utgångspunkt för texten är begreppen digitalisering och globalisering. Digitalisering innebär här en process där datorer och dataprogram successivt tar över arbetsuppgifter som tidigare utförts av människor. Digitaliseringen förespås ha långtgående effekter på arbetsmarknaden i form av ökande arbetslöshet. Globalisering har i den teoretiska litteraturen sedan 1960-talet ömsom beskrivits som en allt annat överskuggande process, ömsom av underordnad betydelse för samhällsutvecklingen. Meningarna går också isär kring om globaliseringens konsekvenser ska uppfattas som i grunden positiva eller negativa. En konsekvens som beskrivs av globaliseringen och digitaliseringen är arbetsmarknadens ökande Flexibilisering. Upplevda krav på flexibilitet hos företag och organisationer har kommit att påverka individnivå i form av en ökad andel tidsbegränsade anställningar.
I litteraturen beskrivs ett antal lösningar. De nya jobben bedöms som färre, men nya arbetstillfällen och yrken uppstår. De som främst beskrivs som attraktiva och konkurrenskraftiga på framtidens arbetsmarknad är högutbildade inom teknikämnen. Mer och bättre utbildning används som ett förslag till lösning under devisen att högutbildade är framtidens vinnare. Samtidigt framställs överutbildning som en kostsam samhällsutveckling. Innovation och entreprenörer beskrivs som dels ett sätt att få människor i sysselsättning, dels som ett sätt att skapa nya möjligheter för tillväxt och fler i anställning. Här syns också miljöfrågan som ett centralt tema. Slutligen diskuteras litteratur där temat är Istället för arbete. Här diskuteras uppdelningen avlönat kontra icke avlönat arbete och meningsfull sysselsättning kontra betald arbetstid som definierat av samtiden och därför föränderligt.
Rapporten avslutas med förslag till Fortsatt forskning.