https://www.mdu.se/

Bakgrund: Hälsmärta drabbar en av 10 individer någon gång i livet, i cirka 80 procent av

fallen är orsaken plantar fasciit. Läkningstiden för plantar fasciit kan bli mycket lång, i vissa

fall upp till två år. Följsamhet till träningsprogram är av stor betydelse för utfallet vid

fysioterapeutiska behandling.

Syfte: Att undersöka hur styrketräning av tårnas flexormuskulatur, med fokus på excentrisk

belastning, påverkar tilltro till aktivitetsnivå (rask promenad) och symtom vid plantar fasciit.

Vidare är syftet att utifrån socialkognitiv teori undersöka faktorer av betydelse för följsamhet

till träning, samt hur deltagarna upplever träningen.

Metod: Studien har en A-B-A Singel-Case Design. Patienter tillfrågandes löpande på en

privat fysioterapimottagning. Tre deltagare inkluderades i studien. Baslinjemätningen under

två veckor (A1) följdes av sex veckor intervention med avslutande baslinjemätning under två

veckor (A2). Data samlades in genom självrapporterade skattningar av variabler av intresse i

en träningsdagbok. Visuell avläsning har gjorts utifrån trend och lutning.

Resultat: Deltagare A visade på förbättring, B och C har kvarstående eller något ökade

symtom. Samtliga deltagare visade på hög self-efficacy för utförande av övningen. Deltagare

A och B visade på hög följsamhet och C på lägre följsamhet till träningsprogrammet.

Slutsats: Författarens slutsats är att träningsupplägget är genomförbart för patienter med

plantar fasciit. För eventuell gruppstudie kunde inklusions- och exklusionskriterier föreslås

baserat på resultat av denna studie.

Background: Heel pain affects 1 in 10 individuals at some point in life, in about 80% of the

cases, the cause is plantar fasciitis. The healing time for plantar fasciitis can be very long, in

some cases up to two years. Adherence to treatment is of great importance for the outcome in

physiotherapy.

Aim: To investigate how the strength of the toe flexor, focusing on the eccentric load,

affecting self-efficacy for activity (power walking) and symptoms of plantar fasciitis. Further

to investigate and examine factors affecting adherence to exercise, and how participants feel

the workout, based of social cognitive theory.

Methods: The study has an A-B-A Single-Case Design. Patients asked to participate at a

private physiotherapy clinic in Sweden. Three participants were included in the study.

Baseline measurements was collected for two weeks (A1) that was followed by six weeks of

intervention with ending baseline measurements for two weeks (A2). Data were collected

through self-reported estimates of the variables of interest in a diary. Visual reading was

made based on the trend and slope.

Results: Participants A showed improvement, B and C have persistent or increased

symptoms. All participants showed high self-efficacy for performing the exercise. Participant

A and B showed high adherence and C showed lower adherence to the exercise program.

Conclusions:. The author's conclusion is that the exercise program is feasible for patients

with plantar fasciitis. For a future group study the inclusion and exclusion criteria are

proposed to be based on the results of this study.