Nuvarande läroplan vill att lärare planerar sin dagliga verksamhet med hjälp av pedagogiska planeringar (PP). Syftet med denna uppsatts har varit att beskriva och analysera tankar kring dessa PP hos lärare i grundsärskolan. Studien baseras på en fenomenologisk forskningsmetod där vi samlat data genom triangulering i texter, fokussamtal samt individuella intervjuer. Utifrån förslag från skolledningen för grundsärskolan började lärarna använda PP trots att de saknade fortbildning i hur dessa skall utformas. Det visade att många lärare undrade hur dessa PP borde se ut, vad de borde innehålla samt för vem de borde skrivas. Resultatet av vår studie visar att lärare strävar efter att hitta förtydligande om för vem de skriver sina PP. Vid utformningen av väl fungerande PP lyfter lärare fram svårigheter gällande undervisning och elevbedömning samt elevers delaktighet. Lärare reflekterar över varandras utsagor vilket ledde till att nya idéer skapades. Lärare har visat en öppenhet gällande sitt arbete med PP, vilket har ökat kollegors förståelse för varandras svårigheter, möjligheter och problem. Under vår studie hade lärarna stor nytta av att ta upp gemensamma fenomen i grupp där de hjälps åt i ett kollegialt lärande kring uppdrag som alla brottas med.